Identitetspolitik är inte kamp för socialism

En del personer som företräder identitetspolitiska ståndpunkter och idéer anser att de per automatik då också är socialister. Vilket självklart inte stämmer. Att vara feminist gör inte att någon per automatik är socialist. Det går att vara feminist utan att vilja ha socialism. Ett kapitalistiskt samhälle med jämställdhet är teoretiskt möjligt och tänkbart. Feminism är inte per automatik identitetspolitik. Det är först när feminismen åtföljs av idéer och tankegångar som att jag är kvinna och därför feminist, jag är lesbisk kvinna och därför feminist osv som det blir identitetspolitik. Sådana tankegångar omöjliggör i praktiken kampen för ett jämställt samhälle och likhet oavsett genus, kön etc.

Det går att vara också att antirasist utan att vara socialist. Ett kapitalistiskt samhälle utan rasism är tänkbart. Att vara antirasist är med nödvändighet inte heller identitetspolitik. Det blir det först när antirasismen medföljs av idéer som att jag är afrosvensk och därför antirasist, jag är arab och därför antirasist, jag är svart och därför antirasist osv som det bli identitetspolitik. Identitetspolitik blir då splittrande och utesluter många från antirasistisk kamp. Många som faktiskt är antirasister blir utestängda och kampen mot rasism försvagas. Identitetspolitiska föreställningar gynnar på så sätt i själva verket rasismen.

Det går kämpa för människors lika värde oavsett sexuell läggning, eller oavsett vilken människa som blir föremål för någons kärlek, utan att vara socialist. Att vara för alla människors lika värde oavsett sexuell läggning är inte per automatik identitetspolitik. Identitetspolitik blir det först när någon säger jag är bög och därför för allas lika värde oavsett sexuell läggning, jag är lesbisk ….., jag är queer…., jag är trans….. osv.

Många socialister anser att det inte går att skapa ett samhälle där alla människor har lika värde utan att samhället är socialistiskt. Det betyder i klartext att socialismen måste komma först för att jämställdhet, frihet från rasism osv ska vara möjligt. Jag tror att det är så. Men det betyder inte att kamp för jämställdhet, kamp mot rasism, kamp för sexuellt likaberättigande, för likabehandling av alla oavsett funktionshinder eller inte med mera inte skulle vara viktigt. Det är viktigt, men det har inget med kamp för socialism att göra. En socialist kan var aktiva i sådan kamp, bör vara aktiv i sådan kamp, men det ska inte förväxlas med kamp för socialism. Den som är aktiv i sådan kamp är dock inte per automatik socialist. Och alla som gör nåt bra är inte per definition socialister.

Identitetspolitik är inte kamp för socialism. När någon hävdar det så är det splittrande och försvagande. Identitetspolitik i sig är splittrande och försvagande. Kamp för minoriteters rättigheter, jämställdhet, sexuellt likaberättigande, alla människors lika värde, mot rasism, mot homofobi, transfobi, funkofobi osv är inte identitetspolitik och inte par automatik kamp för socialism.

Kamp för socialism innebär krav på att de grundläggande ekonomiska förhållandena i samhället ska förändras. Det innebär ett annat synsätt på ägande och makt. Det innebär krav på mer demokrati i alla sammanhang. Kapitalism kan inte existera i ett socialistiskt samhälle som därför är ett radikalt annorlunda samhälle. Däremot uppnås inte jämställdhet, alla människors lika värde, ett samhälle utan rasism och fördomar genom att ett samhälle blir socialistiskt. Även i ett sådant samhälle måste kamp för olika gruppers rättigheter, kamp mot fördomar och diskriminering föras.

Intressant?
Mer: DN1, 2, AM, Wirtén, Omintenu, SverigePK, Internationalen,
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

About these ads