Ingen vill hamna i ingenting i Norrland

Ett gäng flyktingar är missnöjda med att de bussats till obygden strax utanför Östersund. Vad jag förstår handlar det om en gammal anläggning som en gång i tiden var nåt militärt som nu sak användas till flyktingförläggning. Grytan i Brunflo strax utanför Östersund. Mycket få människor som bor i Sverige skulle vilja bo där så flyktingarnas missnöje är förståeligt.

Men…

Samtidigt är det brist på flyktingförläggningar och bostäder i Sverige. Det är omöjligt att få plats med alla asylsökande i närheten av storstäder där antalet  anläggningar och hus om kan användas är begränsat. Alltså måste en del flyktingar hamna i obygden och då får vi räkna med protester. Vi skulle själva ha protesterat vilt om någon tvingade oss att bo där. Men nåt alternativ till boende på ställen i obygden finns egentligen inte. En del måste bo tillfälligt på såna ställen.

Är de som protesterar då otacksamma? Måhända är de det, men tacksamhet är inget som kan avkrävas människor. Behandlas människor väl, värdigt och humant kanske de känner en viss tacksamhet gentemot det land och de människor som tagit emot dem när de flytt. Men känner de ingen tacksamhet så får det vara så. Vi kan inte kräva tacksamhet och det finns inget tvång på att känna tacksamhet. Det är vår skyldighet att hjälpa folk i nöd på de sätt vi kan. De har ingen skyldighet att visa tacksamhet och vi har ingen rätt att kräva tacksamhet från dem vi hjälper.

Resonemanget om tacksamhet är därför oväsentligt, meningslöst och destruktivt..

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , ,

About these ads