Fusket enormt – om en misslyckad privatisering

På ett plan kan kanske reformen kring personlig assistans till handikappade sägas vara en succé. Det har blivit mycket bättre för många efter att personliga assistenter införts. Men det är också ett jätteproblem med systemet som det fungerar idag. Det handlar om att enorma summor pengar svindlas bort. Fusket är oerhört och en del vårdtagare är helt utan förhandlingsposition i förhållande till gode män, assistenter och släktingar. Kontrollerna är i princip obefintliga och fusket har inte minskat trots flera stora rättegångar där många dömts till hårda straff:

Enligt preliminära siffror gjorde Försäkringskassan år 2014 105 polisanmälningar om fusk med assistansersättning. Året innan gjordes 101 anmälningar, vilket då var rekord.

– Volymerna ligger kvar på höga nivåer, konstaterar Thomas Falk.

Han är ledare för Försäkringskassans bedrägeriprojekt inom assistansersättning som har pågått sedan år 2011. Totalt har 215 miljoner kronor krävts tillbaka i misstänkta bedrägerier. Thomas Falk konstaterar samtidigt att mörkertalen är stora.

Trots att flera fall har gått till domstol verkar fusket fortsätta i oförminskad styrka. I somras dömdes 34 personer i det stora assistansmålet i Södertälje. I flera fall hade de åtalade fått ersättning utan att ha gett någon assistans till de funktionshindrade personerna.

De två huvudmännen fick fängelse i sex år respektive fyra år och nio månader. De dömdes också till skadestånd på drygt 26 miljoner kronor och näringsförbud i sju år. Målet prövas just nu i Svea hovrätt. Förhandlingarna avslutas först i april.

Fusket är mycket utbrett bland företag som sysslar med personlig assistans. Det handlar om hundratals miljoner som förskingras genom att vård inte ges, men pengar ändå betalas ut för att vård redovisas. I branschen förekommer dessutom mycket mutor. Det är alltså en totalt korrupt verksamhet, korrupt just på grund av att det handlar om svaga kunder och privata företag:

För assistansbolagen kan en person som behöver ett stort antal timmar för att klara vardagen innebära vinster på 300 000 kronor årligen.

Johanna Skinnari är kriminolog på BRÅ, Brottsförebyggande rådet, och har forskat om brott inom assistansbranschen.

Enligt henne är det många av bolagen som erbjuder mutor som resor, TV-apparater, datorer eller pengar för att locka fler kunder:

– Problemet med mutorna är att det gör att brukarens anhörig eller den gode mannen kan få ganska starka ekonomiska incitament att inte byta bolag, att inte klaga på vanvård eller dåligt utförd assistans, säger Skinnari till Ekot.

– Om du själv inte lider skada av bristande vården, och tvärtom får en laptop och en solsemester, så minskar incitamentet att slå larm eller byta assistansanordnare. Det gör ju att de brottsliga assistansanordnare finns kvar på markanden, det sätter den normala självregleringen ur spel, säger Johanna Skinnari.

Har ni sett att det förekommit mutor och att brukaren fått sämre vård inom det assistansbolaget?

– Vi har hört talas om assistansanordnare som erbjuder mutor och att sedan samma företag tackar nej till avlastning och inte vill ha hjälpmedel just för att ha högt antal assistanstimmar, säger Johanna Skinnari.

.

Det är helt enkelt ett område i vilket marknadsstyrning inte fungerar. Det är inte rimligt att det ska fungera som idag när 100-tals miljoner förskingras och hamnar i händerna på skrupellösa brottslingar.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , ,

About these ads