Daisy Kintu skriver tokerier om antirasister

I en artikel i Nöjesguiden skriver en kvinna vid namn Daisy Kintu om hur ”vita” antirasister är. Hon räknar upp ett antal punkter på vad bara vita antirasister gör:

  1. Säger: ”Jag ser inte färg!”
  2. Drar från ingenstans igång en diskussion om SD (eller annat som involverar rasism eller svarta människor)
  3. Använder n-ordet för att berätta hur fel det är att använda n-ordet
  4. Säger: ”Ditt hår är så coolt!”
  5. Använder en som alibi
  6. Skämtar om, och skrattar åt, saker som rasister gör

För att vi ska kunna tolka punkterna förutsätter det att vi vet att hon har svart skinn (det kan vi se på en bild som visas i anknytning till artikeln, hon har också långt hår i många flätor). Ett av problemen med hennes artikel är att den inte handlar om aktiva antirasister, utan om helt vanliga svenskar som anser sig vara fria från rasism.

Jag har under 40 års tid arbetat med antirasism och har aldrig stött på någon aktiv antirasist som gjort något av det som Kintu påstår att antirasister gör (sådana kan säkert finnas ändå, men sannolikt är de få). Däremot har jag under mitt snart 60-åriga liv stött på många människor som gjort en del av de sakerna. De flesta antirasister är medvetna om att de flesta människor bär på fördomar, även rasistiska sådana, och att de flesta människor med all sannolikhet kommer att begå rasistiska handlingar i sitt liv utan att för den delen vara rasister. Ingen människa är fri från rasistiska fördomar, men få är rasister. Ett typexempel på något som är rasistiskt, men som få tänker på är när ordet ”hudfärgad” används om en färg som liknar vita människors skinn.

Problemet är ju också att anklagelserna om att ”vita” antirasister är på ett visst sätt också är omöjliga att försvara sig mot. Skulle jag i en diskussion nämna att jag har en bror med svart skinn blir jag enligt Kintu skyldig till punkt 5 . Skulle jag nån gång säga till en kvinna att hon har vackert hår med fel ord och kvinnan är svart gör jag mig enligt Kintu skyldig punkt 4 och om jag vill diskutera skillnaden mellan orden ”nigger” och ”negro” samt det sistnämnda ordets svenska översättning ”neger” så kräver det att jag skriver ut hela orden, för omskrivningen ”n-ordet” duger inte. Då gör jag mig skyldig till punkt 3 enligt Kintu.

Kintu bortser helt från sammanhang i sin artikel och hamnar därför fel. Vissa saker är helt fel i vissa sammanhang och samma sak i ett annat sammanhang måste inte vara rasism eller fel. Sammanhanget betyder mycket och det bortser Kintu ifrån. Jag har två gånger i mitt liv stött på problematiken med hår som hon till viss del berör.

Dels var det när jag och en svart vän från Uganda på 1970-talet bodde och arbetade i en liten grekisk by på södra Kreta där ingen nånsin hade sett en svart person i verkligheten. De ville känna på hans skinn och hans hår för de undrade om det kändes likadant. Det fanns ingen rasism i det, utan bara nyfikenhet.

Den andra gången var i Jugoslavien när vi i vår husbil stannade vid en vattenkälla i en romsk bondby. Den låg avsides från allfarvägarna, de flesta jugoslaver stannade inte i byn då den var romsk. Vi stannade på grund av vattnet som jag fått tips om från en romsk lastbilschaufför många år tidigare. När mina blonda döttrar klev ur bilen blev alla de nyfikna romer som samlats runt vår bil helt perplexa och flera bad mig om tillstånd att få känna på flickornas hår. Flickorna vill inte det så det blev inte så. Det där handlade om nyfikenhet för det ovanliga. Inget konstigt alls, ingen rasism.

Var gränsen går mellan ett rasistiskt, fördomsfullt agerande och nyfikenhet kan naturligtvis vara svår att dra, men ofta har det också med överordning och underordning att göra. i båda de fall jag beskrivit fanns egentligen ingen överordnad och underordnad, utan alla var jämlikar på sätt och vis. Samtidigt var vi i husbilen förstås privilegierade i förhållande till romerna på ett allmänt plan liksom de grekiska bönderna var det i förhållande till oss daglönare på Kreta. I fallet med romerna kan det därför sannolikt aldrig tolkas som rasism, rasism riktas sällan uppåt, i fallet med byn på Kreta skulle det kunna tolkas så om omständigheterna var lite annorlunda.

Sammantaget tycker jag Kintus artikel slår åt fel håll, inte handlar om de hon säger den handlar om och är ytlig, fördummande och oklar. Den gör helt enkelt ingen nytta. Men sannolikt ingen skada heller. Men hon har fel om antirasister. Och verkar lite självupptagen.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

About these ads