Ett ohyggligt dåd, utfört med beräknad och iskall brutalitet, i reaktionära krafters tjänst, i syfte att sprida rädsla och misstro i samhället. En chockerande våldsam desperationshandling, utförd av människor utan framtid, formade av ett samhälle präglat av mellanmänskliga klyftor, hat och exploatering.
Båda dessa perspektiv är sanna. Massakern på de anställda på den franska satirtidningen Charlie Hebdo den sjunde januari var både ett bevis på den vapenmakt och stridskapacitet som fundamentalistgrupper idag besitter och ett uttryck för deras impotens och marginalisering.
Dådet mot Charlie Hebdo och den judiska kosherbutiken i Paris var bestialiska uttryck för reaktionärt fanatiskt hat under religiös täckmantel. Ingenting kan försvara, urskulda eller bortförklara morden. Men hotet från islamismen skall varken underskattas eller överdrivas. Även om den, likt den svenska nazistmiljön, inte utgör något direkt hot mot den konstitutionella yttrandefriheten som sådan, så är den ett alltför konkret hot mot enskilda aktivister och debattörer – och vad värre är, hamnar alla människor med muslimsk trostillhörighet eller påbrå, i kläm mellan fundamentalisterna och ett allt mer fientligt samhällsklimat.
När blivande politiska redaktören för Göteborgs-Posten, Alice Teodorescu, skriver om Parisdåden belyser hon kanske tydligare än någon annan den avgrund som väntar när det konservativa etablissemanget tillåts sätta agendan. I samma stycke som hon berättar om sina erfarenheter av muslimska barn som lärarvikarie, berättar hon om terrordådet den sjunde och om en plikt att stå upp för yttrandefrihet där Lars Vilks görs till förebild. Vi får inte glömma att även om islamistiska frivilligsoldater rekryteras ur svenska förortsmiljöer så är det fortfarande helt andra högerextremister som är det största hotet mot de som kämpar för utökad demokrati i vårt samhälle – och de vill inget hellre än att Lars Vilks skall bjudas in i finrummen. Och vad slags yttrandefrihet är det när högern kräver att varje debattör till vänster om Folkpartiet skall sprida Muhammedkarikatyrer på sina facebookkonton för att inte misstänkliggöras som ”kulturrelativister” eller ”nyttiga idioter” och tillika femtekolonnare i civilisationernas kamp?
Hur mycket avstånd vi än söker hålla mellan oss och mördarna får vi inte ställa oss sida vid sida med de hycklande västledare som tar varje tillfälle att ge läpparnas bekännelse åt yttrandefrihet samtidigt som de utnyttjar dåden till att inskränka medborgerliga friheter, öka massövervakning och skärpa repressiva åtgärder och system. De ledare som paraderade framför den väldiga minnesmanifestationen i Paris är alla delansvariga för det samhällsklimat som högerextremism, i alla dess former, gror ur. Det enda sättet att verkligen bekämpa den nuvarande våldsutvecklingen ligger i strävandet efter ett solidariskt och jämlikt samhälle med inkluderande välfärd för alla.
Ursprungligen en ledare i Internationalen.
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Charlie Hebdo, Kosherbutik, Terroristdåd, Islamism, Islamister, Jämlikhet, Alice Teodorescu, Parisdåden, Muhammedkarikatyrer, Frankrike, Terrorism, Media, Religion, Våld, Samhälle, Politik
