Så uppstår nya innovationer

Josef Taalbi, nybliven doktor i ekonomisk historia, har utifrån en databas med över 4000 svenska innovationer mellan 1970-2007 kunnat avslöja drivkrafterna bakom nya produkter och tjänster.

– Innovationer faller inte ner som manna från himlen. Att förstå vilka incitament och förutsättningar som leder till innovationer är viktigt ur både policy- och forskningssynpunkt, säger Josef Taalbi.

Tillsammans med forskarkollegan Karolin Sjöö har han byggt upp en databas med över 4000 svenska innovationer mellan 1970-2007 som nu fått 13,2 miljoner kronor av Vinnova för att sluta informationsgapet över svenska innovationer framåt.

Enligt Taalbi uppstår nya innovationer utifrån två olika mönster: negativa och positiva drivkrafter. Det handlar om hur företag och andra aktörer agerar eller reagerar på omvärldsförändringar.

Nya innovationer kan uppstå proaktivt ur positiva möjligheter som ofta drivs av flaskhalsar i att kunna utnyttja ny teknik. Stora möjligheter uppstod genom mikroelektronikens introduktion på 70-talet som ledde till en våg av innovationer som kulminerade i början av 1980-talet.

Ett annat exempel är telekomindustrin på 90-talet. Ny teknik för snabbare dataöverföring fanns redan. Begränsningen låg i nätverkskomponenterna som exempelvis växlar och nätverkskretsar. Det skapade ett positivt innovationstryck till att fylla i luckorna i pusslet, vilket gav upphov till den bredbandsteknik, samt efterföljande produkter och tjänster, vi använder idag.

Ett modernt exempel är elbilar. Tekniken finns, men batterierna är tunga och ineffektiva. Det är ett område inom vilket vi kan komma att se många innovationer framöver, säger Josef Taalbi.

Ibland tvingas innovationer fram av förändringar i omvärlden. Dessa reaktiva Negativa drivkrafter delar Taalbi in i tre kategorier: sociala, ekonomiska och miljömässiga. Dessa är ofta kopplade till större strukturella utmaningar som ekonomisk kris, klimatkris och övergång till ett nytt energislag m.m. Under 1970-talets kris hopade sig problemen och blev starka drivkrafter för innovation.

– Exempelvis kämpade skogsindustrin i Sverige med ett lönsamhetsproblem under 70-talet. Regleringar hade satt ett tak för hur mycket skog som fick avverkas vilket slog mot ekonomin i företagen. Nya maskiner utvecklades som kunde utvinna mer trä per fällt träd och Sverige fick återigen en lönsam skogsindustri, säger Taalbi.

Verkstadsindustrin brottades istället med sociala utmaningar. Giftiga svetsgaser, asbest och buller inom industrin utgjorde ett arbetsmiljöproblem på 70- och 80-talet, vilket bidrog till omfattande strejker. Dessa omvärldskrav gjorde att man tog fram nya verktyg utan giftiga gaser, maskiner som var bättre isolerade och inte bullrade så mycket. Ofta visade sig dessa innovationer också vara effektivare än sina föregångare.

I sin avhandling identifierar Josef Taalbi också en rad utvecklingsblock, det vill säga nätverk av företag i olika industrier som ser, kompletterar och drar nytta av varandras behov och kunskaper för att utveckla nya innovationer.

Dessa utvecklingsblock synliggör vilka branscher och tekniker som är komplementära och ömsesidigt beroende av varandra. De är också drivande i att finna tillämpningar och marknader för nya produkter och tjänster.

Taalbis forskning kan ge oss en bättre förståelse av hur utvecklingen av dagens innovationer, såsom elbilar, kan påskyndas och passa in i samhället.

– Det krävs parallell utveckling på flera områden för att ny teknologisk infrastruktur ska kunna falla på plats, säger Josef Taalbi.

Svensson/Lunds Universitet

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

About these ads