Skötsamma ungdomar ger mindre brottslighet

Svenska ungdomar blir allt skötsammare, de använder allt mindre alkohol och droger. Det innebär att ungdomar begår allt färre brott. Detta är huvudanledningen till att brottsligheten i sin helhet minskar. En bidragande orsak till att ungdomar begår allt färre brott är internet. Minskningen är inte heller bara begränsad till en grupp, utan alla ungdomar blir allt ordentligare, det gäller också de mest brottsaktiva:

En ljusnande framtid

Ett av de mest väletablerade kriminologiska sambanden är det mellan ålder och brott. Tonårstiden är den period då människor begår mest brott. Sedan minskar det under ungdoms- och vuxentiden.

Men vi har också en tidsspecifik generationseffekt, det vill säga skillnader mellan samma åldersgrupp vid olika tidpunkter. I en nyligen publicerad studie jämförs alla som vid 16 års ålder var folkbokförda i Sverige, födda år 1965, 1975, respektive 1985, med avseende på fällande domar (en eller flera domar). Resultaten pekar på betydande minskningar för pojkar (1965 = 21 procent, 1975 = 19 procent, 1985 = 14 procent), medan andelen dömda flickor ökat (1965 = fyra procent, 1975 = fem procent, 1985 = sex procent).

För pojkar är det framför allt dömda för trafikbrott och stöld som minskat, medan andelen dömda för hot/våld snarare ökat.

Flickors ökning avser dömda för snatteri/lindrig stöld och hot/våld, medan domar för bedrägerier och trafikbrott minskat.

Minskningen för pojkar (minst två domar) gäller både för dem som är födda i Sverige eller har minst en förälder som är född här och utrikes födda eller vars båda föräldrar är utrikes födda.

Minskningen gäller även pojkar med låga betyg, de vars föräldrar har låga inkomster, och pojkar vars föräldrar haft socialbidrag i mer än tre år, och minskningen slår igenom oavsett familjeförhållanden.

Halvering av vissa brott

Brå:s skolundersökningar av niondeklassare (15 år) för åren 1995–2011 visar också på ett positivt mönster. Brottslighet och socialt problembeteende har minskat. Vissa brott, som stöld i affär, inbrott och skadegörelse, har halverats, enligt 15-åringarnas egna uppgifter.

Nedgången är generell, även om förändringarna över tid är svagare för flickorna än för pojkarna. Trenden slår igenom oavsett socioekonomisk status och demografisk tillhörighet, och den är märkbar även hos de mest brottsaktiva. Skolundersökningarna mäter även 15-åringarnas värderingar. Grovt sett kan utvecklingen sammanfattas som att ungdomarna har blivit mindre tillåtande och mer avståndstagande till brott och sociala problembeteenden.

Liknande resultat finns i rapporterna om den remarkabla brottsminskningen i länder som USA, England, Tyskland, Frankrike och andra EU-stater från 1990-talet och framåt. I många länder ser vi samma sak. Unga människor är påfallande nyktra och skötsamma. Andelen som prövar illegala droger och dricker alkohol är betydligt lägre än för tio år sedan. Tonårsgraviditeterna blir färre och andelen förstagångsdömda minskar kraftigt.

Radikal ändring av intressen

Vad kan denna positiva utvecklingstrend bero på? En viktig faktor är den intensiva uppkopplingen och aktiviteten på Internet. Unga människors tidsanvändning och intressen har radikalt ändrats. Utrymmet för destruktiva aktiviteter som skadegörelse, stölder och bråk till följd av tristess, fylla och negativ gruppdynamik har kraftigt minskat. Därtill kommer andra genomgripande samhällsförändringar (till exempel övergången till elektroniska betalningsmedel, stöldsäkrare konsumtionsvaror och skärpt bevakning) som inneburit att antalet brottstillfällen minskat och upptäcktsriskerna ökat. Dessa strukturförändringar är sammantagna en viktig förklaring till brottsnedgången i den rika världens länder.

Men det finns också andra omständigheter som påverkar. Kontakterna mellan föräldrar och barn/unga har förstärkts. Rapporter talar om att man numera oftare gör saker tillsammans, och vetskapen om var andra familjemedlemmar är och vad de sysslar med, är större.

Ett nytt skötsamhetsideal?

Något förvånande är uppgifterna om att andelen unga som trivs i skolan har ökat, liksom de som tycker att lärarna är bra. Dessa attityder går hand i hand med insikten om att skolprestationerna är viktiga som inträdesbiljett till en krävande framtid. Det är en orientering mot skötsamhet som fått en del forskare att tala om framtidsdisciplinering.

Vi ser nu spåren av generation Y (födda under 1900-talets sista femton år) som tonåringar och ungdomar. Det är en generation som tycks kunna förena intresset för både det lilla och det stora livet. De värdesätter och prioriterar hem, familj och jobb, överblickbarhet och trygghet, samtidigt som de har höga ambitioner och tydliga värderingar. Det är en medveten och målinriktad generation.

Arbetet ses som ett medel för självförverkligande. Egoism och självtillräcklighet sitter inte i högsätet. Generation Y utmärks av både medvetenhet om och engagemang för vår globaliserade världs stora frågor. De bejakar social rättvisa, justa villkor, allas lika värde och rättigheter, samtidigt som de lika naturligt kräver utrymme för det privata livsprojektet. Vad vi ser tycks vara ett nytt förhållningssätt, en ny mix som inkluderar mångdimensionell solidaritet och individualism.

Om genomslaget för detta nya skötsamhetsideal stämmer, ser framtiden ljus ut. Vi vet ju att det är de värderingar och förhållningssätt som grundläggs tidigt, som formar det vuxna livets levnadssätt.

Ungdomar har det allt bättre, mår bättre, är skötsammare och ordentligare. Föräldrar till barn och ungdomar är allt bättre och uppfostrar sina barn bättre.  Världen, i alla fall i västvärlden, är på många sätt bättre och blir bättre. Men det verkar nästan vara lite väl präktigt. Eller?

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , ,

About these ads

  • Örjan Wedin

    Ungdomen super mindre än när jag var ung. Det är färre som kör ihjäl sig och de har färre könssjukdomar. Vad ska man moralisera över? Att de ibland har mössorna på sig inomhus?

    • Vi ska bara konstatera att de unga idag är mycket bättre än vad vi var. Moralisera ska en överhuvudtaget inte göra. Varken över oss eller dem.