Religioner för inte med sig nåt gott

Det menar i alla fall Bo Rothstein i en debattartikel i DN. Jag är nbenägen att hålla med honom. Eller rättare sagt. Jag håller med honom. Han bevisar påståendet med hjälp av statistik. Människor i religiösa länder är mer intoleranta, religiösa länder har sämre välfärd och större korruption. Ingenting blir bättre av religion helt enkelt:

Tack vare World Value Study och andra liknande projekt har vi numera också tillgång till data som kan sägas mäta den etiska och moraliska halten i olika länder. Ett sådant mått är hur omfattande korruptionen i landet är, ett annat mått är i vilken utsträckning befolkningen anser att man i allmänhet kan ”lita på” andra människor. Båda dessa kan ses som mått på den moraliska standarden i respektive land. Ett tydligt resultat är då att ju mer religiös befolkningen är i ett land, desto högre är i allmänhet korruptionen och desto mindre anses det att ”folk i allmänhet” är att lita på. Och motsatsen gäller då förstås också, ju mer sekulär befolkningen är, desto lägre är korruptionen och desto mer pålitliga anses människor i allmänhet vara. Från detta kan vi alltså slå fast att de ovan nämnda världsreligionerna inte förmått leverera vad de utlovar – samhället får inte en högre etik eller bättre moral ju mer befolkningen utövar religion. Likadan är bilden om vi tittar på mera objektiva mått på mänsklig välfärd såsom spädbarnsdödlighet eller förväntad livslängd. Ju mer religion som utövas desto sämre är som regel värdena på dessa och andra standardmått på mänsklig välfärd.

Detta trots att alla religioner lovar guld och gröna skogar. Om inte här så i alla fall sen. Men vad som händer efter döden är rätt ointressant. Det viktiga är ju ett bra liv här och nu. Religioner verkar motverka detta. Religiösa personer är mer intoleranta och religiösa länder är sämre.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

Liked it? Take a second to support Anders_S on Patreon!
Become a patron at Patreon!

5 svar på “Religioner för inte med sig nåt gott”

  1. Om man tittar på länder som inte ingår i de länder som i
    dagens mediavärld rapporter om Mellan Östern, Indien, Pakistan och Afghanistan
    och olika delar av Afrika, Nigeria och Somalia. Alltså de länder inom västvärden
    som betraktas som mer religiösa som USA, Italien och Spanien i dessa länder
    finns yttrandefrihet, pressfrihet, demokrati och övrigt som vi kalla mänskliga
    rättigheter. Detta mot säger Bo tanke gångar, en religiös person eller ett land
    med många religiösa måste inte innebära intoleranta människor eller om landet
    är korrumperat.

    De länder som har större intolerans och med stor korruption
    inom sina länder är i de flesta fall utvecklingsländerna som också ofta har hög
    religiositet. Här beror ofta intoleransen på korrupta ledare ofta köpta av rika
    länder eller företag. Ledarna dessa länder satsar sällan pengar på utbildning,
    infrastruktur som skulle förändra människornas livsvillkor och öka toleransen,
    att skylla på religionen är lite för lätt.

    1. Undersökningen som Rothstein baserar sig på visar ingen egentlig skillnader mellan fattiga länder och rika länder när det gäller inställningen hos religiösa om jag minns rätt från när jag läste den. Jag ska läs den igen och följa upp detta inlägg.

      1. Bo skriver i sin artikel att även religiösa länder i väst är mer intoleranta och mer korrupta så hela den första kommentaren faller om personen i fråga faktiskt hade läst dn artikel.

        1. Har för vana att läsa de artiklar jag vill kommentera. Bo Rothstein
          är en god och kunnig debattör och du har helt rätt att i artikeln anser Bo att
          även rika länder med stor religiös befolkning är mer intoleranta.

          Om man tar USA som ett exempel på ett rikt land där många
          människor lever under knappt förhållande, låg utbildning och ofta marginaliserade
          från det övriga samhället. Det jag vill komma fram till är att t ex ett land
          som USA är det delar av befolkningen som har en mer intolerant syn på tillvaron
          ofta de som saknar eller har låg utbildning, lever med låga eller på
          socialbidrag. Här är kopplingen till de fattiga länderna, man kan leva i ett
          rikt land utan att vara en del av det.

          Tar man med alla de olika religiösa grupperna som invandrade
          till USA under 1800-1900-talet, där flera av grupperna var och är väldigt
          fundamentalistiska i sin tro. Dessa grupper och enskilda människor har ofta
          svårare att acceptera andra religion, politiska åsikter etc. detta påverkar
          också delar av den intolerans som vissa människor och grupperingar har i USA

          Men större delen av befolkningen, de med arbete, lön och utbildning
          ofta har större tolerans för andras åsikter eller religiösa hemvist. Kontentan av
          mitt inlägg är att i rika länder som anses ha stor religiös befolkning är de
          flesta människor som har arbete, utbildning och större social nätverk mer
          toleranta.

          Ta vårt eget land ca 80 % är medlemmar i svenska kyrkan och
          enligt min personliga åsikt är det inget mått på hur religiöst vårt lands
          befolkning är. Svensken oavsett vilken bakgrund en ganska tolerant figur.

  2. Vagnen spänns framför hästen på ahistoriskt, modernistiskt, sekulärt vis. Religionen och dess språk är kulturens grund, den lär oss vad som är gott. Före nuvarande postkristna socialistiska väckelsereligion hade vi andra religioner, Oden, Tor, heliga buskar, druider. Rothsteins godhetsvärdering är baserad på kristna värderingar, när han säger att religionen inte leder till förbättrade samhällsresultat bortser han från att det är religionens innehåll som definierar ”goda samhällsresultat”.

    Religionerna är heller inte jämförbara, det syns på samhället vad religionen lär ut. Att det finns en majoritet naturligt religions-ointresserade i tex Sverige betyder inte att de kristna värderingarna är borta, de finns fortfarande i det svenska samhällets grund; de tas för självklara. Socialismen, exempelvis, är en frälsningslära för jordelivet direkt sprungen ur kristna värderingar. Socialismen har aldrig haft något inflytande i den muslimska världen, därför att den inte har något med islams värderingar att göra. Det fanns sekulära, sovjetallierade rörelser i arabvärlden, men de bestod av kristna araber. Socialismen på kinesisk mark var en rätt förskräcklig tvångsregim som det krävs en myrdal till att uppskatta. Deras religion kombinerat med socialism hade egenskaper baserat på ingående värden som ledde till särskilda resultat.

    Det är alltså skillnad på religioner, de är inte likadana, de lär inte ut samma sak, när saudi hävdar att sharia, islamisk ”rättsskipning” säkrar fred och kvinnans ställning vet vi att det betyder tygsjok och offentlig halshuggning. När Margot kliver in i glasbutiken som en elefant, vet saudi att hon predikar sekulär kristendom, vilket de föraktar.

    Det finns en fullständigt öronbedövande samvariation mellan protestantiskt kristna värderingar, alltså den minst korrumperade formen av kristendom, och demokrati, fri press, öppet samhälle, mindre korruption, hög levnadsstandard, ny teknik, tillväxt. Katolicismen är mer korrupt, ortodoxin ännu mer korrupt, i botten ligger islam; därifrån stammar deras i våra ögon usla sociala resultat. Gillar man kvinnans halva värde och att piska slavar, och föraktar demokrati, mördar tavelmålare, så är saudi eller kalifatet ett lyckorike.

Kommentarer är stängda.