Omvärlden engagerar mer och skapar oro bland svenskar

SOM-institutetHändelser som Ebolaepidemin och situationerna i Syrien och Ukraina har gjort svenskarna allt mer bekymrade över situationen i omvärlden. Oroliga människor är mer intresserade och engagerade i politik. Och det finns stora generationsskillnader när det gäller synen på privatliv och kommersialisering i digitala medier. Det är några av resultaten från 2014 års SOM-undersökning, som presenterades vid ett seminarium i Göteborg i tisdags.

SOM-institutet mäter regelbundet svenskarnas oro för olika samhällsproblem. Andelen som sa sig vara mycket oroliga över situationen i Ryssland tredubblades från 13 till 39 procent mellan 2013 och 2014. – Vi hade ett väldigt annorlunda opinionsklimat under 2014 jämfört med året innan, med ett större fokus på omvärlden än på inhemska frågor som till exempel arbetslöshet och ekonomisk utveckling, säger Henrik Ekengren Oscarsson, föreståndare för SOM-institutet.

Även oron för terrorism tilltog: 46 procent var mycket oroliga 2014, att jämföra med 29 procent 2013. – Undersökningen genomfördes före dåden i Köpenhamn och Paris, och därför är det antagligen Isis terror som ligger bakom den ökningen, säger Henrik Ekengren Oscarsson.

Oron får också konsekvenser för inrikespolitiska attityder. Andelen som tycker det är ett bra förslag att minska försvarsutgifterna har till exempel fallit från 32 till 18 procent sedan 2013, och polariseringen ökar i immigrations- och flyktingfrågor.

Oroliga är mer politiskt intresserade

Enligt Maria Solevid, undersökningsledare vid SOM-institutet, finns också samband mellan samhällsoro och politiskt engagemang. – Vi ser i vår undersökning att personer som är oroade över samhällsutvecklingen är mindre nöjda med demokratin, men samtidigt mer intresserade av politik än andra,

En orsak till det större intresset kan vara att oroliga personer oftare söker information och sätter sig in i saker, för att på så sätt minska sin oro. – Oro kan faktiskt vara positivt för det politiska intresset och engagemanget, och mer engagemang och intresse ses ju oftast som någonting bra ur ett demokratiskt perspektiv, säger Maria Solevid.

Stora generationsskillnader i digital mediemoral

En allt större del av våra vardagsliv och relationer sker i digitala medier, via datorer och smarta telefoner. Medier som också blir allt mer kommersialiserade. SOM-undersökningen visar att finns stora generationsskillnader i synen på den utvecklingen. – Yngre har en klart mer tillåtande inställning. Vi hade väntat oss att hitta skillnader, men jag är förvånad över att de är så stora, säger Stina Bengtsson, docent i medie- och kommunikationsvetenskap.

Ett exempel är att 73 procent av personer födda på 80-talet eller senare tycker att det är helt eller delvis okej att vissa människor får betalt för att göra produktreklam i sina bloggar. Bland personer födda innan 1960 är motsvarande siffra bara 43 procent. Och Stina Bengtsson tror att generationsskillnaderna kan leda till problem i framtiden. – Om den unga generationen växer upp och inte ser problemen med att mänskliga relationer blir varor tror jag att det kommer få stora konsekvenser. För att motverka det behöver unga människor redan i skolan få lära sig se igenom mediebudskapen, och förstå logiken bakom hur kommersialisering och övervakning på nätet fungerar.

De äldre är också mer restriktiva i sin syn på beteenden som att prata högt om sitt privatliv i mobiltelefon så andra hör eller använda bilder som andra laddat upp på internet. Men trots generationsskillnaderna finns en punkt där både äldre och yngre är enade: Över 80 procent säger att det är helt eller delvis oacceptabelt att använda mobilen när man äter middag med sin partner.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

About these ads