Bättre förr? Delvis!

The World Until YesterdayBoktips
The World Until Yesterday
Jared Diamond
Penguin Books

Bättre förr? Delvis!

Västerlänningar tror att deras sätt att se tiden på är okontroversiellt sunt förnuft. Alltså att det förflutna ligger bakom oss, och framtiden framför våra ögon. Men exempelvis indianerna i Bolivia ser saken precis tvärtom. Den okända framtiden smyger sig på bakifrån, medan historiens alla lärdomar finns i vårt blickfång framför oss.

Även alltid intressante populärförfattaren och geografiprofessorn Jared Diamond menar att det nya moderna storskaliga samhället fortfarande har något att lära av gamla och nuvarande traditionella småskaliga levnadssätt. Med brasklappen att mycket där var och är dåligt – rentav skrämmande.

Samtidigt rymmer stenålderstiden även många smarta, kreativa och spännande sätt att organisera mänsklig samlevnad på ett bra sätt. Vilka potentiellt är användbara för att lösa även dagens brännande samhällsproblem. Vi människor kan lära av varandra över både rum och tid, är budskapet i läsvärda 500-sidorsboken.

Han varnar dock för att romantisera det jägarsamlarliv som människan levt i under nästan hela sin historia. Eller svartmåla det moderna samhället. Få nutida människor vill byta tillbaka till det ofta farliga, osäkra och obekväma jägarsamlarlivet (men en del återvänder till enklare by- och/eller jordbruksliv på landet, min kommentar).

Å andra sidan väljer många som tills nyligen levt traditionella liv som jägare/samlare/enkla jordbrukare – som i Amazonas och Nya Guinea (där det ännu finns även isolerade av västvärlden okontaktade byar) att – om de får chansen – ta till sig ett modernt urbant levnadssätt. Eller åtminstone skaffa sig stålyxa, gevär och mediciner.

Det som lockar fram dem ur djungeln är materiell bekvämlighet, utbildning och utblick, arbete, sjukvård, statsgaranterad fred, personlig säkerhet, tryggare miljö, längre liv, lägre barnadödlighet, och större individuell autonomi, förklarar författaren. Som att slippa gruppens ständigt närvarande blickar – på gott och ont.

Vad som å andra sidan skrämmer dem i den urbana moderniteten är anonym ensamhet, omoral, egoism, stress, konkurrens och undermålig social och känslomässig gemenskap med andra människor. De får materiell rikedom i samhällsbytet, men till kostnaden av social fattigdom (min kommentar).

Den Kalifornienbaserade författaren (som tidigare utgivit uppmärksammade ”Vete, vapen och virus”) framhåller övertygande att vi kan lära oss mycket av traditionella samhällens lösningar av vanliga sociala problem. Som att ge en meningsfull roll åt de gamla. Och ett bredare vuxenomhändertagande av barnen – så kallat allföräldraskap. Bättre kost, hälsosammare liv och alternativ konfliktlösning är andra fördelar.

Jag instämmer helt i Jared Diamonds kloka resonemang. Men alla detaljerade berättelser om annorlunda liv i dagens stenåldersbyar har jag läst mycket extensivt. Och jag förvånas storligen över att författaren inte mycket tydligare framhåller de i mina ögon absolut viktigaste fördelarna att lära/låna av jägarsamlarsamhället – direktdemokrati och socioekonomisk jämlikhet.

Hur denna småskaliga egalitära folkmakt senare gick förlorad beskrivs bra i boken. Med befolkningsökning, ett kompletterande småjordbruk som producerade allt mer, och större samhällsformationer – så kan inte längre alla människor samlas för diskussion och beslut. Banden mellan samhällenas medlemmar försvagas eftersom alla inte längre känner alla personligen (ansikte mot ansikte).

Rent ”tekniskt” krävs då allt mer av överordnade samordnande specialister, byråkrater, politiker, poliser, lagar, specificerade moralregler – och detta kan betalas med ett stigande jordbruksöverskott. Så småningom uppstår stater med våldsmonopol som skapar samhällsbevarande fred, Detta till priset av att jägarnas jämlika beväpning går förlorad, och den yttersta vapenmakten kommer att kontrolleras av en allt starkare social elit.

Dessa ”praktiska” lösningar möjliggör samtidigt framväxten av det mänskliga klassamhället. Den växande ojämlikheten drivs sedan vidare av såväl ”effektivitetsskäl” som av den nya överklassens girighet och maktbegär – ungefär som i Kina efter Mao (mina uttryck och min liknelse). Ett citat från boken:

”Political decision-making becomes increasingly centralized, from the face-to-face group discussions of small hunter-gatherer groups to the political hierarchies and decisions by leaders in modern states. Social stratification increases, from the relative egalitarianism of small hunter-gatherer groups to the inequality between people in large centralized states”.

Det finns bra och dåliga sidor i forntidens jämlika småskaliga samhällen. Och bra och dåliga saker i den moderna världens ojämlika storskaliga samhällen. Varför inte kombinera de goda exemplen från förr och nu, som Jared Diamond föreslår?

Kanske lösningen är en slags rödgrön allians. Om vänstern/socialismen släpper sin gamla bindning till storskalig centralism – och den småskaliga miljömedvetna omställningsrörelsen tar till sig ett större politiskt klassperspektiv – då kanske nya konstruktiva idéer för en modern jämlik ekogemenskap kan födas.

Hans Norebrink

# Med storskaligheten bröts den horisontella kontakten mellan vanligt folk i de framväxande staterna. Men med dagens moderna kommunikationsteknik (som sociala medier) finns alla möjligheter för vanliga människor (arbetare och lägre tjänstemän) att åter diskutera och organisera sig horisontellt i en folklig politisk gräsrotsdebatt. Tekniken kan gynna och förbättra demokratin.

# Med staten som ny social klassinstitution minskade krigen och våldet i samhällena. Freden och friden bredde ut sig över större områden, Samtidigt blev staten en våldsapparat som tjänade det nya framväxande klassamhället. Kanske lösningen finns i allmän värnplikt, och allmän kollektiv folkbeväpning. Att folket delvis tar över elitens/statens våldsmonopol. En beväpnad nation är svår att avdemokratisera.

# En intressant diskussion i boken är de yttersta motiven för krig. Den vanligaste förklaringen är att mänskliga samhällen krigar för att erövra eller försvara revir/territorier/mark/jord och andra viktiga överlevnadsresurser (vi mot dom). Krigiska individer/ledare kan även få hög status, vilket lockar kvinnor, därmed ger fler barn, och i slutändan gynnar spridning av de egna generna (livets ultimata mening).

# När skogarnas och jordarnas folk flyttar in i den fattiga världens växande urbana slumområden söker de sig gärna till livliga småkyrkor som återskapar den sociala och känslomässiga gemenskap de lämnat i byarna, och saknar i städerna.

Läs mer: LRB, Guardian, Goodreads, NYT, Appendix, Telegraph, WP, Independent, LSE, Monthly, Slate, NPR, AP, Gatesnotes, HI, Survival, THE, LARB, Eagle Link, OLM,

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

Köp boken hos Bokus

Köp boken hos Adlibris 

Liked it? Take a second to support Hans Norebrink on Patreon!
Become a patron at Patreon!