När Sverige byggde krigsfartyg åt Nazi-Tyskland

Under andra världskriget beställde Tyskland 45 stycken så kallad krigsfiskekuttrar (Kriegsfischkutter, KFK) i Sverige. Det var båtar avsedda att använda som minsvepare och bevakningsfartyg i tyska marinen. De flesta som byggdes i Sverige användes av den tyska ockupationsmakten i Norge. De var byggdes för att efter kriget kunna användas som fiskebåtar. Förutom i Sverige byggdes de i en lång rad länder, men de allra flesta byggdes i Tyskland med Sverige på andra plats. Totalt byggdes det 1 072 stycken. Dessutom fortsatte de att byggas i Polen och Tyskland efter kriget.

Officiellt handlade beställningen om fiskebåtar. Den svenska tidningen Arbetaren avslöjade beställningen som gick via företaget Båttjänst AB (också benämnt AB Båt-Tjänst) i Stockholm och menade alls var fråga om fiskebåtar utan om krigsfartyg. Det var något som förnekades av beställaren Båttjänst:

Från officiellt håll har man avböjt att f. n. lämna några nya upplysningar om affären, utöver de som finnas i Arbetarens artikel, men det företag, AB Båttjänst i Stockholm, som i egenskap av kommissionär sköter om leveranserna, meddelar följande:

— Det är Båttjänst som låter bygga båtarna på 15-20 svenska varv. Vi ha gjort upp affären med det tyska rederibolaget Hugo Stinnes, G. M. B. H., Miihlheim i Ruhr, säger Båttjänsts chef, direktör J. Stolpe. Båtarna äro byggda som fiskefartyg, och efter vad jag kan förstå duga de inte till något annat heller. Do göra exempelvis endast åtta knops fart. De äro cirka 25 meter långa och bredden är 6,5 m. I stort kan man säga att vi endast hålla trä och arbetskraft, resten få vi från Tyskland, såsom färg, en del maskindelar m. In. Motorerna levereras dock av två svenska firmor, Skandiaverken i Lysekil och Jönköpings motorfabrik. Beställningen gäller 45 båtar och värdet rör sig om nio—tio milj. kr.

Arbetaren var förstås rätt ute, det vet vi idag, men sant är också att många av de båtar som överlevde kriget senare också användes som fiskebåtar. Enligt en bok utgiven i Norge ska den tyske militärattachén i Sverige, Klaus von Wahlert, ha blivit förhörd av britterna efter kriget och ska då ha uppgett att båtkontraktet förhandlades fram av Rolf Calissendorff från Stockholms Enskilda Bank som också ska ha finansierat affären. Stockholms Enskilda Bank ägdes av familjen Wallenberg.

Intressant är att inga varv på den svenska västkusten deltog i byggandet av de tyska KFK-båtarna. Trots att det handlade om fiskebåtar byggdes väldigt få av KFK-båtarna vid traditionella svenska fiskebåtsvarv och ingen byggdes på Västkusten. De flesta byggdes av varva som normalt byggde fina segelyachter och motoryachter åt den svenska överklassen även om några byggdes på varv som också byggde fiskebåtar.

De varv som byggde tyskbåtar var bl.a Sjötorps varav (3), Rödesunds varv i Karlsborg (3), Kungsörs Båtvarv (4 stycken), Karlstads Båtvarv, Gustavsson & Andersson på Lidingö (6 stycken), Abrahamsson & Börjesson på Ramsö i Vaxholm, Norrköpings båtvarv (KFK 106 och KFK 107), Ekenäs varv (3 stycken), Bröderna Larsson i Kristinehamn (2 stycken), Ernst Davidson i Simrishamn,  Saltviks varv (2 stycken), Ystads skeppsvarv, Valdemarsviks slip & varv, Karlshamns skeppsvarv, Fisksätra varv, Neglingevarvet i Saltsjöbaden och Tore Holms yachtvarv i Gamleby. Gustavsson & Andersson byggde också 10 rumänska fiskebåtar under andra världskriget. Av dessa var Ekenäs i Småland och Karlshamns skeppsvarv större fiskebåtsvarv medan Sjötorp, Rödesund (Karlsborg), Ernst Davidson i Simrishamn, Saltvik i Småland, Holm i Gamleby och Fisksätra byggde enstaka fiskebåtar.

Varven på Västkusten byggde däremot fiskebåtar till Island enligt en beställning som också kom under andra världskriget. På 1950-talet byggde svenska fiskebåtsvarv också en serie träfiskebåtar till Sovjet.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

About these ads