Nämndemäns politiska tillhörighet påverkar domar

Det svenska nämndemannasystemet brister i opartiskhet eftersom nämndemännens politiska tillhörighet påverkar domstolsbeslut, visar en studie från Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

Fällande domar mot åtalade med distinkt arabiskt-klingande namn ökar markant när de tilldelats en sverigedemokratisk nämndeman, medan fällande domar där en kvinna är offret ökar om en av nämndemännen är vänsterpartist.

Hittills har få studier gjorts på jurybeslut i verkliga domar och de som finns tar sin utgångspunkt i amerikanskt rättssystem. Den här studien använder nyinsamlat material från 950 verkliga fall prövade vid Göteborgs tingsrätt mellan åren 2009-2012 med slumpmässigt tilldelade nämndemän.

– Integriteten i alla rättssystem vilar på löftet om en rättvis rättegång där domen avgörs av bevisningens kvalitet och inte av juryns egenskaper, såsom etnicitet, ålder, kön eller politisk tillhörighet. Men vår studie visar att sådan särbehandling förekommer i nämndemannasystemet, åtminstone vad gäller politisk tillhörighet, säger Randi Hjalmarsson, professor i nationalekonomi.

Studien visar att sannolikheten för en fällande dom ökar med 17 procentenheter för åtalade med distinkt arabiskt-klingande namn om det ingår en sverigedemokratisk nämndeman i juryn. Om det istället ingår en vänsterpartist i nämndemannatrion ökar de fällande domarna med 14 procentenheter då offret är en kvinna.

Forskarna försöker också förstå varför förekomsten av nämndemän från dessa partier påverkar utfallen. Är det för att deras röst blir direkt avgörande i fallet? Eller påverkar de röstningsbeteendet hos sina nämndemannakollegor på ett sätt som inverkar på domens utgång?

– Vårt resultat tyder på att det främst är den enskilda nämndemannens faktiska röst som påverkar utslaget. Men vi ser också starka belägg för så kallade ”peer effects”, det vill säga att nämndemän från Sverigedemokraterna respektive Vänsterpartiet påverkar röstningsbeteendet hos nämndemän från andra partier, säger Randi Hjalmarsson.

Svensson/Göteborgs Universitet

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

About these ads

  • Observatör

    ”Är det för att deras röst blir direkt avgörande i fallet? Eller påverkar de röstningsbeteendet hos sina nämndemannakollegor på ett sätt som inverkar på domens utgång?”

    Då domaren har utslagsröst är det det är väl egentligen endast i två fall, som rösten blir avgörande:
    1) Samtliga nämndemän är för en fällande dom och domaren emot
    2) En nämndeman och domaren är för fällande dom

    I fallet (1), om ingen ”påverkan” skett har redan de två övriga nämndemännen samma åsikt, som den tredje. Detta kan därför knappast vara grunden för de skillnader, som studien ger uttryck för.

    I fallet (2) är det snarare så att de två övriga nämndemännen lutar åt ”hellre fria än fälla” medan domaren (om vi förutsätter dennes ”oväld”) utifrån ett rent juridiskt perspektiv går på lagens bokstav. I detta fall är det naturligt, att den som vill se en fällande dom, utifrån andra utgångspunkter är ”likhet inför lagen”, utnyttjar tillfället stödjer domaren.

    Gissningsvis ligger förklaringens huvuddel i fallet (2), som inte (om vi förutsätter domarens ”oväld”) innebär felaktig dom utan en striktare tillämpning av lagen. Inslaget av ”hellre fria än fälla” – en grundprincip, som i den svensk rättspraxis redan finns i Olaus Petris domarregler från 1540 – blir därför mindre och uppenbart (om vi får tro studien) påverkad av politisk tillhörighet.

  • Pingback: Är nämndemäns politiska uppfattningar verkligen ett problem? | Svensson()