Ekologi – olikhet ger stabilitet bland djuren i naturen

Varför vissa arter av växter och djur varierar mer i antal än andra är en central fråga inom ekologin. Nu rapporterar forskare vid Linnéuniversitetet tillsammans med en kollega i Tyskland att individuell variation har en positiv och stabiliserande effekt på nattfjärilars dynamik.

Arter med varierande färgteckning är generellt sett mer talrika och fluktuerar mindre i antal från år till år. Resultaten publicerades nyligen i den internationellt ansedda tidskriften Proceedings of the Royal Society B.

Nattfjärilar är en artrik grupp av insekter som förekommer i olika naturtyper. Vuxna nattfjärilar lägger sina ägg på växter som larverna livnär sig av under sin uppväxt. Både larverna och de fullbildade nattfjärilarna utgör en viktig födoresurs för fåglar och fladdermöss. Vissa arter orsakar stora skador på grödor och träd i jord- och skogsbruket. Det är sedan länge känt att förekomsten av en del nattfjärilsarter varierar mycket mellan olika år, men varför somliga arter fluktuerar och andra är stabila har varit höljt i dunkel.

En forskargrupp under ledning av professor Anders Forsman vid Linnéuniversitetet har belyst frågan genom att under en period av 11 år samla in nattfjärilar på en plats i södra Sverige med hjälp av en ljusfälla. Individerna representerade 246 olika arter av nattfjärilar. Forskarna räknade hur många fjärilar av varje art de fångat de olika åren. Därefter delades arterna in i tre olika grupper beroende på hur mycket färgteckningen varierar mellan individer inom respektive art.

– Generellt sett fångades fler individer av de arter som varierade mycket i färgteckning, jämfört med arter där individerna var mer lik varandra. Dessutom förändrades individantalet mellan olika år mer för arter som hade liten eller ingen färgvariation, berättar Markus Franzén som ansvarat för fältarbetet.

Sambandet mellan färgvariation och stabilitet berodde inte på att arter som uppvisade stor variation i färgteckning var aktiva under en kortare del av året eller utnyttjade ett snävare spektrum av värdväxter som födoresurs.

– Vi är därför ganska säkra på att det är variationen i färgteckningen som sådan som påverkar dynamiken, fortsätter Markus.

Årssvängningarna i individantal var inte synkroniserade mellan de olika arterna. Det tyder på att förändringarna orsakades av biologiska processer och inte berodde på skillnader i exempelvis väderförhållanden.

– Våra resultat kan delvis förklaras av att en variationsrik färgteckning bidrar till att rovdjur som jagar med hjälp av synen blir mindre effektiva, säger Anders Forsman.

– Att individuella olikheter bidrar till en ökad stabilitet hos nattfjärilar styrker också vår slutsats från tidigare studier av grodor, ödlor och ormar att färgvariation är en nyckel till framgång i naturen, fortsätter han.

Resultaten kan få praktisk betydelse. Information om djurs färgteckningar kan exempelvis användas inom bevarandebiologin för att identifiera vilka arter som är särskilt hotade och i behov av skyddsåtgärder. Kanske kan vår upptäckt också hjälpa till att förutspå vilka arter som riskerar att kraftigt öka sin numerär och orsaka skador på jord- och skogsbruket, avslutar Per-Eric Betzholtz som också arbetat med studien.

Svensson/Linnéuniversitetet

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

About these ads