Individuella skillnader är nyckeln till framgång – på gott och ont?

Vi lever i en värld där livsbetingelserna förändras i allt snabbare takt och där arter som inte hinner anpassa sig eller flytta till gynnsammare områden riskerar att dö ut. Professor Anders Forsman vid Linnéuniversitetet rapporterar nu att individuell variation är en framgångsfaktor i naturen – mer varierade grupper har generellt sett en högre etableringsförmåga och är mer livskraftiga.

I tidigare experiment med gräshoppor har Anders Forsmans forskargrupp visat att förmågan att etablera sig i nya och förändrade miljöer är högre om det är stora skillnader i exempelvis färgteckning, kroppsstorlek och beteende mellan individerna i gruppen.

I sin nya studie ville han ta reda på om liknande genetisk och fenotypisk variation ökar kolonisationsförmågan även hos andra arter. Han jämförde utfallen i alla de studier som med hjälp av experiment har undersökt hur genetisk och fenotypisk variation påverkar gruppens ekologiska framgång. Resultatet av metaanalysen visade att stora individuella skillnader tycks ha en lika stark och gynnsam effekt på gruppens etableringsförmåga och fortlevnad hos både växter och djur.

– Blandade grupper innehåller oftare åtminstone någon individ med egenskaper som lämpar sig för de nya levnadsvillkoren. Det handlar om både anpassningsförmåga och riskspridning – att inte lägga alla ägg i samma korg, säger Anders Forsman.

Effekten av individuell variation på etableringsförmåga var starkare i de experiment som genomförts under naturliga och varierade förhållanden i det fria, jämfört med experiment som gjorts under enklare förhållanden i laboratoriet.

– Variation kan gynna populationers och arters framgång via olika mekanismer. Fler av de här mekanismerna är aktiva i naturliga, komplexa ekologiska sammanhang där en hög anpassningsförmåga är viktig, förklarar Anders Forsman.

– De här resultaten är både betydelsefulla och glädjande, fortsätter han. De visar exempelvis att individuella skillnader kan vara ett framgångsrecept när hotade arter av växter och djur planteras ut i naturen för att bevara den biologiska mångfalden.

Resultaten stödjer forskargruppens tidigare upptäckt att färgvariabla arter av grodor, ödlor och ormar har större utbredningsområden jämfört med enhetliga arter. Kanske kan information om variationsrikedom mellan individer också användas till att identifiera invasiva arter innan de etablerar sig utanför sitt normala område och påverkar inhemska växter och djur.

Har då den här upptäckten enbart positiva konsekvenser? Det finns experiment som visar att en större genetisk variation också ökar förmågan hos virus, bakterier och parasiter att kolonisera sina värdorganismer.

– Att individuella olikheter medför en högre etableringsförmåga är dock inte bara av godo, det kan även bidra till sjukdomar och epidemier eftersom mer variabla virus, bakterier och parasiter är bättre på att kolonisera sina värdorganismer. Variation verkar vara nyckeln till framgång i många olika sammanhang i naturen, och vi har därför mycket att lära av att sammanföra upptäckter som görs inom skilda forskningsinriktningar, avslutar Anders Forsman.

Svensson/Linnéuniversitetet

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Liked it? Take a second to support Svensson on Patreon!
Become a patron at Patreon!