Konsten att undvika begreppet klass i forskningen om segregation

Det finns skillnader mellan olika grupper på arbets- och bostadsmarknaden. Det konstateras i en avhandling från Linnéuniversitetet undersöker nationalekonomen Emma Neuman som söker förklaringsfaktorer bakom skillnader mellan grupper på den svenska bostads- och arbetsmarknaden. Men hon undviker den enda vettiga förklaringsfaktorn då denna talar mot de teorier och slutsatser hon vill få fram.

Etnisk segregation beror på rasism hos infödda svenskar tycks vara hennes ena bärande teori. Att svenskarna är rasistiska kan ses genom att de flyttar från ett område när området får större inslag av invandrare. Att det flyttar för att skolan blivit för dålig, på grund av andra ekonomiska nedskärningar eller för att de faktiskt behöver en större bostad eller vill ha ett hus tycks inte finnas på Neumans karta. Detta ser ju likadant ut i statistiken. Det handlar också om att den som fått det bättre genom att få ett bättre jobb ofta köper sig en ny bostad. Boendekarrirären påverkas av hur länga en person varit i Sverige och av karriären på arbetsmarknaden. Det är en naturlig utveckling som delvis också handlar om klass. Att det hela sen i första hand styrs av den oerhörda bristen på bostäder verkar det också som om Neuman undviker att beröra.

I två av avhandlingens delarbeten studeras mekanismer bakom och konsekvenser av etnisk boendesegregation i Sverige under 1990- och 2000-talet. Resultaten visar att inrikes födda tenderar att flytta ifrån eller undvika att flytta till bostadsområden när de når en viss brytpunkt i andelen icke-europeiska utrikes födda. Därmed framstår de inrikes föddas flyttbeteende som en viktig faktor bakom uppkomsten av etnisk boendesegregation i Sverige. Det sistnämnda spelar säkerligen en viss roll, men förklaringen är kanske inte så enkel som en tycks framställas av Neuman.

Sedan visar Neuman på att klasstillhörighet har en avgörande betydelse för hur det går i livet. men istället frö att säga att det handlar om klass hävdar hon i princip att det är invandrarnas fel att svenskar i invandrartäta områden klarar sig dåligt. Arbetarklassen klarar sig sämre, men att skriva och säga det tycks ligga helt utanför Neumans tankevärld så som det uttrycks i pressmeddelandet om hennes avhandling, men det är vad hon faktiskt påvisar. Men det vill hon inte säga.

Barn till inrikes födda som har växt upp i områden med en hög andel utrikes födda tenderar att ha sämre arbetsmarknadsutfall och är mindre benägna att påbörja högskole- eller universitetsutbildning. För barn till utrikes födda visar resultaten att de har lägre sannolikhet att vara arbetslösa eller socialbidragstagande om de under uppväxten bott i områden med hög andel utrikes födda med liknande etnisk bakgrund som deras föräldrar. Har de däremot växt upp i områden med hög andel utrikes födda med olika etnisk bakgrund tenderar de att ha sämre ekonomiska utfall.

I avhandlingen visas också på ett antal självklarheter. En patriarkal struktur i hemlandet leder till fortsatt stark skillnad i jämställdhet mellan män och kvinnor o Sverige, men det är också något som försvinner alltmer ju längre de bor i Sverige.

Resultaten i Neumans undersökning visar att bland de som invandrat från länder där kvinnors arbetskraftsdeltagande är betydligt lägre än mäns, är skillnaden mellan kvinnor och mäns arbetskraftsdeltagande också stor på den svenska arbetsmarknaden. Efter längre tid i Sverige, minskar gapet och närmar sig det för inrikes födda. En slutsats är därför att den kulturella inverkan avtar med tiden.

Neuman har också studerat också hur mäns sociala och praktiska förmågor påverkar deras benägenhet att bli egenföretagare. Resultaten visar att de som är mer jämna i sina olika förmågor har en ökad sannolikhet att bli egenföretagare och tjänar mer på sitt företag. Däremot är inkomster bland löntagare inte högre för de som har mer jämna förmågor. Detta indikerar att egenföretagare gynnas av att vara bra på många olika saker, till skillnad från löntagare som snarare tjänar på att vara specialister.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , ,

About these ads