I februari i år överlämnade Utredningen om tonnageskatt och andra stöd för sjöfartsnäringen ett förslag till ett tonnageskattesystem. Samtidigt har de också sett över andra befintliga stöd till sjöfartsnäringen. Syftet med utredningens förslag är att öka andelen svenskflaggade fartyg i den svenska handelsflottan. Svarstiden för remissinstanserna gick ut vid mitten av maj och alla som svarat har varit positiva.
Sveriges nordiska grannländer och alla länder inom EU med betydande sjöfartsnäring har sedan tidigare infört tonnagebeskattning av verksamheter som omfattar sjötransporter av gods och passagerare. Syftet med tonnagebeskattning är att stödja sjöfartsnäringen och förmå redare att registrera eller återregistrera sina fartyg under nationell flagg.
Utredningen lägger fram ett förslag till ett svenskt tonnageskattesystem som innebär att rederiets inkomst beräknas schablonmässigt utifrån fartygets nettotonnage och inte utifrån det faktiska resultatet av näringsverksamheten. Den schablonmässigt beräknade inkomsten läggs sedan till grund för inkomstbeskattningen. Beskattning blir på så sätt förutsebar för företagen. Utredningen föreslår att systemet ska vara frivilligt, men att de företag som går med i systemet ska vara bundna av det i minst tio år. Det ska inte vara möjligt att när som helst växla mellan tonnagebeskattning och konventionell beskattning för att uppnå skattefördelar. Tonnageskattesystemet är tänkt att rikta sig till rederier som bedriver sjötransporter av gods och/eller passagerare.
En fråga som utredningen har haft i uppdrag att särskilt analysera är hanteringen av ackumulerade överavskrivningar. Utredningen föreslår att en eventuell latent skatteskuld på ackumulerade överavskrivningar som företaget har vid övergången till tonnageskattesystemet inte ska efterges, men att en avskattning av en sådan skuld heller inte ska ske omedelbart.
Om ett företag har ökat både sitt totala nettotonnage och den ägda andelen av nettotonnaget behöver någon återföring till beskattning inte ske. Om det totala och ägda nettotonnaget däremot är oförändrat eller har minskat, ska en del av överavskrivningarna tas upp till beskattning. En avstämning ska göras vart femte år.
Utredningen beräknar att kostnaden för det föreslagna tonnageskattesystemet kommer att uppgå till knappt 45 miljoner kronor årligen i form av minskade skatteintäkter. För att finansiera kostnaden föreslår utredningen räntebeläggning av de ackumulerade
överavskrivningarna för dem som går med i systemet samt en mindre sänkning av nivån på det gällande sjöfartsstödet.
Svensson/Regeringen
Läs om Svenska rederier:
- Svenska rederier
- Tarbit Shipping
- Stockholm Chartering
- Finnlines
- Atlantic Container Line
- Swedish Bulk
- Imperial Shipping och SOL
- Laurin Maritime
- Gotlandsbolaget och Nordic Tankers
- Wisby Tankers
- Thunbolagen
- Ahlmark Lines
- Stena-koncernen
- Walleniusrederierna
- Fiskare som blir redare
- Bunkertell
- Oljola
- Kiltank
- Sirius Shipping
- Ektank
- Veritas Tankers
- Donsötank
- Älvtank
- Furetank
- Northern-koncernen
- Vingatank och Swedia
- Tärntank
- Skeppsredare
- Ahrenbergs
- Concordia
- Reuters rederier
- Billners Rederi
- Röda Bolaget
- AB Svenska Ostasiatiska Kompaniet
- Atlanttrafik / Oceankompaniet
- Svenska Orient Linjen
- Broströms-koncernen (Tirfing)
- Hallands Ångbåts AB
- Rederi AB Göteborg-Fredrikshavn-Linjen (Sessan)
- Rederi AB Transmark
- Aug. Leffler & Son – rederierna
- Ångfartygs AB Svithiod
- Ångfartygs AB Thule
- Bratt/Götha
- Svenska Lloyd
- TOR Line
- Rederi AB Transoil
- Svenska Amerika Linjen
- Atlantic Container Line
- Rederi AB Transatlantic
- Olsson – redarfamiljen
- Redarfamiljen Olssons makt – företagen
- Redarfamiljen Olssons makt – personerna
- Stena-koncernen
- Bröderna Johansson på Tjörn
- Broströms – sinnebilden för redarsocieteten
- Carlsson – en redarfamilj i skuggan av Broströms
- Broströmskoncernens fall
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Tonnageskatt, EU, Sjöfartsnäring, Rederier, Sjöfart, Ekonomi, Göteborg, Samhälle, Politik