Var är växthuseffekten eller varför det kan bli kallt istället för varmt

Vintern var varm. Maj var den kallaste maj-månaden på 100 år eller mer. Kylan har fortsatt in i juni och verkar inte ge med sig. Växthuseffekten finns, det är bevisat, men inte verkar det bli varmare här. Inte generellt och inte just nu. Men så måste inte ett varmare klimat på jorden innebär ett varmare klimat hos oss i Norden. Istället kan det bli tvärsom, dvs kallare. Det är något som hänt förut. För ändrar sig Golfströmmen så är det dags för en kallare period i Norden.

Forskning och ett nytt klimatarkiv visar nämligen att ett varmt klimat i norra Europa kan drabbas av en plötslig avkylning till följd av störningar i den Nordatlantiska havscirkulationen och Golfströmmen. Detta visas i en ny studie publicerad i Quaternary Science Reviews, som undersöker klimatutvecklingen i norra Europa för omkring 120 000 år sedan.

Den undersökta perioden, kallad Eem, inträffade före den senaste istiden och karaktäriserades av temperaturer högre än dagens över stora delar av jorden. Klimatutvecklingen under Eem är därför jämförbar med ett framtida varmare klimat.

Studier av fossila växter och insekter, bevarade i geologiska avlagringar i norra Finland, avslöjade en abrupt avkylning som inträffade i ett i övrigt varmare klimat. Under denna avkylning minskade temperaturen med 2–4 °C och för blev låg under en period på 500–1000 år. Jämförelser med studier gjorda på havsbottensediment från Norska Havet och Nordatlanten indikerar att den abrupta avkylningen kan kopplas till en plötslig bromsning av djupvattenbildningen i Nordatlanten och en minskning av den nordliga utsträckningen av Golfströmmen som transporterar värme till norra Europa.

Glaciär på Grönland

Glaciär på Grönland

De nya uppgifterna visar att plötsliga förändringar i klimatet inträffade vid det senaste tillfället jorden präglades av temperaturer betydligt högre än dagens.

– Detta kan ha framkallats av att smältvatten från den Grönländska inlandsisen orsakat störningar i den Nordatlantiska havscirkulationen. Även om den exakta mekanismen bakom den plötsliga avkylningen är oklar, påvisar studien risken för plötsliga och storskaliga förändringar i klimatet omkring Nordatlanten under en fortsatt global uppvärmning, säger Karin Helmens vid Institutionen för naturgeografi, Stockholms universitet.

Studien genomfördes av en internationell forskargrupp ledd av Docent Karin Helmens från Stockholms universitet och Bolincentret för klimatforskning (Sverige). Gruppen inkluderar också forskare från Helsingfors universitet (Finland), Bergens universitet och Bjerknescentret för klimatforskning (Norge), Friauniversitetet i Amsterdam samt Amsterdams universitet (Nederländerna).

Svensson/Stockholms Universitet

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , ,

Liked it? Take a second to support Anders_S on Patreon!
Become a patron at Patreon!