Invandrare tog med sig mjölktoleransen

Våra europeiska förfäder härstammar från ett herdefolk som invandrade i stora skaror under bronsåldern. Arkeologer från Göteborgs universitet har tillsammans med genetiker i Danmark gjort en rekordstor genetisk studie av bronsåldersskelett som även avslöjar varför vi tål mjölk. Resultaten publiceras i den ansedda tidskriften Nature.

Yamnayaskalle

Yamnayaskalle från Samara-regionen färgad med röd ockra. Foto: Natalia Shishlina

– Vår studie har gett genetiska bevis för att den DNA-struktur vi européer bär på idag grundlades i början av bronsåldern. Då skedde en massiv invandring av herdefolk, yamnaya, från den kaukasiska stäppen i nuvarande södra Ryssland och Georgien till Central- och Nordeuropa, säger professor Kristian Kristiansen på Göteborgs universitet som initierade forskningsprojektet tillsammans med professor Eske Willerslev, Köpenhamns universitet.

Studien, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nature, ger svar på en rad frågor om bronsåldersperioden för cirka 3000-5000 år sedan. Forskarna har gjort DNA-analyser av skelett från bronsåldersgravar i Europa och Centralasien.

– Förändringarna som invandringen ledde till var så omfattande och fick så stor betydelse för resten av vår historia att de kan jämföras med koloniseringen av Amerika, säger Kristian Kristiansen.

Forskarnas drivkraft har varit att förstå varför det under bronsåldern skedde stora ekonomiska och sociala omvälvningar i området som spänner över Uralbergen till Skandinavien. Då ersattes gamla neolitiska kulturer av en helt ny syn på familj och egendom.

– Yamnaya-kulturens herdefolk förde med sig många nya vanor som kom att bli dominerande. De levde i hushåll med kärnfamiljer, till skillnad från stenåldersfolkets kollektiva boendeformer. Herdefolkets gravhögar var för enskilda individer och kärnfamiljer och sådana gravhögar kom att bli vanliga i Sverige och Danmark. De åt kött och mjölkprodukter. De förde med sig ett helt nytt paket av social organisation, säger Kristian Kristiansen.

Forskargruppen menar att dessa folkvandringar också kan förklara ursprunget till de indoeuropeiska språk som vi talar än idag i Europa och Asien.

De nya rönen visar också att laktostolerans bland vuxna i Europa har utvecklats långt senare än man tidigare trott.

– En teori har varit att laktostolerans utvecklats på Balkan eller i Mellanöstern under stenåldern. Men nu kan vi se att mutationen som gett upphov till laktostolerans var sällsynt i Europa även i ett sent skede av bronsåldern. Vi tror att den kan ha kommit till Europa med Yamnayaherdar från Kaukasus men selektionen som har gjort de flesta européer laktostoleranta har skett långt senare, säger Martin Sikora på Centrum för GeoGenetics vid Köpenhamns universitet.

Detta är den första storskaliga befolkningsstudien på förhistoriska människors gener. DNA från 101 individer har analyserats.

Svensson/Göteborgs Universitet

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

About these ads