Vettiga planer för norra delen av Högsbo industriområde

Jag arbetade i Högsbo industriområde redan 1976. Då arbetade jag på Becker-Galon som tillverkade tapeter, våtrumstapeter och bilklädsel. Idag är den fabriken ombyggd till ett köpcentrum, Högsbo 421. Det ligger inte i det område där kommunen planerar omfattande bostadsbyggande, men jag åkte med bussen genom det området på väg till jobbet. Det område som kommunen planerar bostadsbyggande handlar om hal området från Pååls (Pågens) i söder till skjutbanan i norr. 7 000 bostäder har kommunen tänkt sig att det ska få plats i området.

På 1970-talet fanns det fortfarande ganska många bostäder där. Det fanns ett litet villaområde strax norr om Pååls, tvärs över gatan från bageriets kvarn. Dessutom fanns det boende inne på Pååls område där det fortfarande ligger en bostadsfastighet med flera lägenheter i. i början av 1990-talet började jag arbeta i området igen, nu på Pååls bageri. Vid denna tid hade flera villor rivits men i fastigheten på Pååls fabriksområde bodde det fortfarande människor liksom i ett fåtal av villorna. De senare försvann under 90-talet, men nån villa står kvar och används som kontor. Nu vill kommunen återskapa den blandade miljö som faktisk fanns i området en gång i tiden. Det är ju då lite tråkigt att det sista av den blandade bebyggelsen försvann så sent som kring år 2000.

Planerna som presenterats kring bostadsbyggande och förändring av den norra delen av Högsbo industriområde tycker jag i grunden verkar vara bra. men det finns problem då även andra förändringar är nödvändiga för att det hela i slutändan ska bli bra.

En förutsättning för att det hela ska kunna bli en fortsättning av Linnégatan och Husargatan som miljöpartisten Ulf Kamne uttrycker det är dock att Dag Hammarsköldsleden görs om till nåt annat än motorväg:

Med boulevard i stället för motorväg och blandstad i stället för industriområde kan en helt ny stadsdel nära centrum växa fram med tydliga stadskvalitéer, entréer till Änggårdsbergen och betydligt förbättrade kopplingar mot Flatås, Axel Dahlströms torg och Marklandsgatan. Med en halvmil in till centrum är det cykelavstånd till många viktiga mål som Universitetet, Sahlgrenska, och Västlänkens kommande station vid Haga.

Stadsutvecklingen möjliggörs genom att ta ett samlat grepp, Dag Hammarskjöldsleden görs om till en boulevard. Så som vi använder begreppet är det fortfarande en gata med stor kapacitet för biltrafik, men i lägre hastigheter och upplandad med kollektivtrafik, och cykel. Med det innebär att man tar bort planskilda mot så att korsningar blir i plan, att ha cykelvägar och trottoarer längs vägen och byggnader med fasader längs gatan och med lokaler och butiker i bottenvåningen. Man behöver inte ta bort körfält, kapaciteten för bilar består. Men hastigheterna blir lägre och miljön trivsammare. Förstudie för spårväg längs Dag Hammarskjöldsleden ska göras och på lång sikt kan här bli en pendeltågstation som förbinder Västlänkens station Haga med nya tåg söderut längs Säröleden.

Linnégatan och Avenyn är 40 meter breda. Vid Dag Hammarskjöldsleden är det 130 meter fasad till fasad. Här finns gott om plats för stad! Genom en varsam utveckling kan befintliga verksamheter i hög grad stanna kvar medan vi tillför värden med bostäder, handel, service och vistelsekvaliteter

Görs motorvägen (Dag Hammarsköldsleden) om till boulevard kan det också byggas fastigheter längs med denna i Änggården och Botaniskas ingång kan på ett mer direkt sätt knytas till spårvägshållplats och till Slottsskogen. Slottskogen och Botaniska kan bli ett.

Den lilla del av Frölundaborg som ligger öster om motorvägen bör också knytas närmare de tå delar som ligegr väster om densamma och den del som ligger söder om spårvägen vid Marklandsgatan bör också knytas ihop med resten av Frölundaborg på ett bättre sätt. Frölundaborg ligger dock utanför planomådet så inget sådant verkar vara påtänkt. Även i Frölundaborg har det pågått rivningar av bostadsfastigheter ända in i nutid, något som direkt motverkat det som Kamne vill uppnå. Det är rimligt att de tomter som nu är tomma i Frölundaborg bebyggs igen. Återskapas inte Frölundaborg som en helhet så kan inte den förlängning av Linnégatan/Husargatan, som Kamne vill ha, skapas. Högsbo kan inte knytas tätare till staden och planerna för norra delen av Högsbo industriområde blir en halvmesyr.

Från Marklandsgatan och söderut bör också en ny spårväg dras. Den bör gå ända till Järnbrott och sedan svänga till Frölunda Torg. På så sätt kan en snabbspårvägslinje från Frölunda Torg till centrala Göteborg skapas. Idag tar en sådan resa med spårvagn alltför lång tid.  Med tiden kan spårvägen också byggas ut till Askim. Att bygga järnväg dit som Kamne föreslår är dock att överdriva, att ta i för mycket. Så stor transportkapacitet behövs knappast.

I första etappen planerar Göteborgs kommun att omkring 1 000 bostäder ska byggas där skjutbanan idag finns och över tid ska området fyllas med allt fler bostäder ungefär på samma sätt som nu sker kring Mölndalsvägen.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , ,

About these ads