Polisens provokatörer, informatörer och infiltratörer

Del 1 av 8 i serien Inflitratörer

Poliser använder sig i sitt arbete av både informatörer och infiltratörer. Informatörer är vad som vardagligt kallas tjallare eller golare, infiltratörer är folk som medvetet tar sig in i brottsliga eller politiska organisationer och deltar i deras verksamhet på uppdrag av polisen för att utreda misstänkta brott eller ägan sig åt kartläggning och registrering. Gränserna mellan informatörer och infiltratörer är flytande men informatörer kan aldrig vara polismän.  Är det poliser som tagit sin i en organisation är de alltid att betrakta som infiltratörer. I en uppsats från 2012 av Byron Thörnström Demetriou vid juridiska fakulteten i Lund beskrivs det så här:

Med infiltration åsyftas då en polisman eller en eventuell bulvan för polisen (civil infiltratör) – tar tjänst hos någon eller på annat sätt söker ta sig in i dennes verksamhet i syfte för att söka upplysningar för uppdagande av brott

Polisiär infiltratör

En polisiär infiltratör (under cover polis) är en polisman som genomgått adekvat specialutbildning. I enlighet med sin arbetsgivares instruktioner och i linje med sin yrkesutövning infiltrerar denne olika konstellationer vilka är av intresse för polisverksamheten. En polisiär infiltratör kan således utföra sina infiltrationsuppdrag genom en mängd olika tillvägagångssätt.

En polisiär infiltratör kan exempelvis infiltrera genom att;

(i) dölja sin polisiära yrkesutövning genom att underlåt att yppa den,
(ii) dölja sin polisiära yrkesutövning genom ett förledande, kan t.ex. uppge att han är snickare, mekaniker, yrkeskriminell mm,
(iii) under en begränsad tid tillerkännas fingerade personuppgifter så att han kan agera utan anknytning till sin verkliga identitet,
(iv) en civil infiltratör eller annan polisiär infiltratör introducerar honom för viss grupp eller annan sammanslutningen vilken är av intresse för polisen,

En polisman kan inte uppnå informatörsstatus då han alltid är polis, ovidkommande om han agerar med fingerade personuppgifter eller under annan täckmantel.

Civil Infiltratör (biträdet av enskilda)

Med civil infiltratör menas en privatperson som på uppdrag av polisen exempelvis bereder sig tillträde till en för polisen intressant konstellation (innefattar begreppen gäng, klubb m.fl.). En civil infiltratör kan även vara en informatör som övergått från att ensidigt överlämna information till polisen, till att på ett mera aktivt och riktat sätt gå polisens intressen tillmötes.60 En informatör övergår således till att ses på som en civil infiltratör i samma stund som hans agerande sker i enlighet med polisens instruktioner.

En civil infiltratör kan således infiltrera genom att;

(i) nyttja sitt naturlig tillträde till en gruppering vilken polisen har intresse i, varefter hans informationsinhämtning och agerande sker i enlighet med polisens instruktioner ,
(ii) utan att ha naturligt tillträde i enlighet med (i) och på uppdrag av polisen antingen; penetrerar, närmar sig, söker medlemskap eller affiliering med en för polisen intressant struktur eller konstellation, varpå informationsinhämtningen sker i enlighet med polisens instruktioner.

En civil infiltratör kan på inga grunder tituleras som informatör då han i sin roll som infiltratör redan passerat denna gränsdragning. Därtill presumeras en civil infiltratör alltid vidarebefordra inhämtad information till polisen.64 En sekundär distinktion mellan den å ena sidan polisiära och den å andra sidan civila infiltratören är att den civila infiltratörens uppdrag inte grundar sig i något anställningsförhållande hos en polismyndighet.

Provokatörer är vad vänstern i Sverige kallar polisens infiltratörer. De arbetar ofta att försöka provocera fram brott och framstår ganska ofta som de infiltrerande organisationernas våldsammaste eller mest militanta medlemmar.

Betalda informatörer, dvs betalda tjallare, blev vanligare inom svensk polis på 1970-talet. Det förekom naturligtvis även tjallare innan dess, säkerligen också tjallare som fick ersättning. Inom säkerhetspolisen har infiltratörer och informatörer varit mycket vanliga under lång tid och delar av verksamheten beskrivs i säkerhetstjänstkommissionens rapporter om Säkerhetspolisen och Kontoret för särskild inhämtning på MUST (mer känt under det tidigare namnet IB). En av mest kända infiltratörerna som användes av IB på 1970-talet var Gunnar Ekberg.

Att säkerhetspolisen och den vanliga polisen fortfarande använder sig av infiltratörer märkte vi av under Göteborgshändelserna år 2001. En ledande person i nätverken var med all sannolikhet infiltratör och informatör. Vem det var kunde vi aldrig räkna ut, men klart är att det med stor sannolikhet inte var någon som också satt i någon demonstrationsledning utan bara någon som satt i högre ledande position inom nätverken. Vi kunde också belägga att polisen försökte rekrytera informatörer och infiltratörer mot betalning även efter Göteborg 2001. Sådant har också gjorts helt öppet genom att Säpo skrivit brev till ett stort antal personer. I media avslöjades också ett sådant fall år 2011 där en ung person rekryterades redan som 18-åring och i 10 år arbetade åt säkerhetspolisen inne i olika vänsterorganisationer. Han är uppenbarligen en av de personer som arbetade åt säkerhetspolisen eller polisen under Göteborg 2001. Ett annat känt fall är den norske ”aktivisten” som på polisens uppdrag infiltrerade vänsterorganisationer med start år 2002.

Med tiden kom samma metoder med infiltratörer att användas för att bekämpa gängbrottsligheten. Någar sådan fall avslöjades kring 2008, nämligen fallen med polisen Olle Liljegren och infiltratörerna Max Åström och Peter Rätz. Den senare är förebild för infiltratören Frank Wagner i filmserien om Johan Falk.

Jag har skrivit en mängd artiklar om övervakning, Säpo, MUST osv. Läs dem gärna.

Här är direktlänkar till några av de artiklar som berör Gunnar Ekberg:

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , ,

Series NavigationOlle Liljegren-affären – en hanterare och hans metoder >>
About these ads