Okej med statliga knuffar i rätt riktning

Acceptansen för att staten aktivt försöker påverka individer att ta beslut som är gynnsamma både för individ och samhälle – så kallad nudging – är stor både i Sverige och USA.

Nudging kan beskrivas som en slags mild knuff för att påverka en persons beteende utan att man använder förbud eller begränsar valmöjligheterna. Det kan exempelvis handla om att få fler människor att bli organdonatorer, välja ett mer miljövänligt beteende eller att leva hälsosammare.

I många länder, däribland England och USA, har nudging på senare år fått stort genomslag som policyverktyg inom offentlig politik. Flera statliga organ använder denna metod, bland annat Obama-administrationen. I Storbritannien har en särskild sådan enhet sparat statliga pengar genom att minska bedrägerier och se till att skatteskulder betalas i tid, men även att få människor att spara energi i hemmet och leva mer hälsosamt.

– Vardagliga beslut är sällan genomtänkta. Därmed kan informationen och valsituationens utformning påverka människors beteende. Det har företag förstås länge vetat om och utnyttjat. Men nu är området väldigt hett även bland politiker och beslutsfattare, konstaterar Gustav Tinghög.

Han är en av fyra författare bakom en beteendeekonomisk studie där allmänhetens syn på en sådan form av nudging i Sverige och USA kartläggs.

Exempel på offentliga nudgeinterventioner kan vara att medborgare aktivt måste säga ifrån att de inte vill bli organdonatorer, istället för att aktivt anmäla sitt intresse för att bli det, eller att ägare till miljöbilar får vissa fördelar i trafiken.

– Principen är att hjälpa personer att göra val i en viss riktning, utan att för den skull ta bort andra valmöjligheter. Men det finns kritik mot att statliga organ använder sig av sådan påverkan eftersom det kan ses som ett sätt att manipulera individer och inskränka deras autonomi och fria val, säger Gustav Tinghög.

I den aktuella studien har därför närmare tusen personer i Sverige och USA tillfrågats om deras syn på nudging. Resultaten visar att acceptansen för sådana statliga interventioner är hög i båda länderna, dock högre i Sverige. Främst finns en acceptans för statlig påverkan som ska leda till att individer fattar bättre beslut för sin egen skull (som att exempelvis leva hälsosammare) än för interventioner som påverkar samhället i stort (exempelvis ett mer miljövänligt beteende).

Resultatet visar också att personer som har en mer kollektivistisk världssyn är mer benägna att tycka att nudging är bra, jämfört med de med en mer individualistisk syn som tycker att statlig påverkan inskränker deras möjlighet till fria val.

Svensson/Linköpings Universitet

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

About these ads