Olika sorters fritidshus i olika delar av Sverige

Fritidshusägare som ”osynlig befolkning” påverkar landets kommuner och deras förutsättningar för utveckling. En studie från Umeå universitet visar att ägarens syfte med fritidshuset, var man väljer att köpa det och hur man använder det skiljer sig åt på olika håll i Sverige.

– Det är stor skillnad på varför man köper fritidshus i Strömsund och Norrtälje, bara för att ta två skilda exempel, säger Andreas Back, doktorand i kulturgeografi vid Umeå universitet.

Fritidshustypen som dominerar i Strömsund utmärks av bland annat längre avstånd mellan ägarens bostad och fritidshuset, lägre fastighetsvärden och ökande mängd fritidshus. Fritidshustypen som dominerar i Norrtälje utmärks däremot av korta avstånd mellan ägare och fritidshus, höga fastighetsvärden, men också minskande antal fritidshus genom konkurrensen med den reguljära bostadsmarknaden. Genom att visa på dessa skillnader i landet kan vi också i förlängningen säga något om hur fritidshusen används, av vem och hur det kan tänkas påverka lokalsamhället.

Studien bygger på SCB-data från 1997-2012, för Sveriges samtliga fritidshus och deras ägare. De faktorer som studerats är bland annat fastighetsvärde, byggnadernas ålder och avståndet mellan ägarens bostad och fritidshuset. Studien delar upp Sverige i fyra typer av ”fritidshuslandskap”, det vill säga områden där fritidshusen har liknande egenskaper.

Tabellen nedan illustrerar ytterligare i vilka kommuner de olika fritidshuslandskapen dominerar. Tabellen visar de fem kommuner med flest hus inom respektive fritidshuslandskap.

De två mest tydliga skillnaderna är de ”gröna” och ”gula” landskapen, där fritidshusen ligger långt från ägarens bostad. Det gröna landskapet kännetecknas av platser med glesbygd och befolkningsminskning, medan det gula innefattar flera av landets mest attraktiva semesterorter.

Härjedalens kommun rymmer exempelvis båda dessa landskap, vilket ytterligare understryker att olika platser kan ha olika typer av fritidshus, även inom kommuner.

– De skillnader och komplexiteten i Sveriges fritidshuslandskap som studien visar på skulle kunna underlätta för kommunala beslutsfattare och planerare att diskutera strategier för att hantera olika typer av fritidshus, säger Andreas Back.

Påverkar kommunala tjänster

Den ”osynliga befolkningen” påverkar kommunala tjänster som vatten och hemtjänst, men kan också exempelvis innebära ett större kundunderlag för det lokala näringslivet. Eftersom fritidshuslandskapen är olika innebär det att samma recept inte kan användas överallt.

Studiens resultat är preliminära och görs som en del av ett avhandlingsprojekt i kulturgeografi finansierat av det statliga forskningsrådet Formas.

Fokus för projektet är hur fritidshusägare, i form av en ”osynlig befolkning”, påverkar landets kommuner. I projektets forskargrupp ingår även Roger Marjavaara, universitetslektor i kulturgeografi, samt Dieter Müller, professor i kulturgeografi, båda vid Umeå universitet.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

About these ads