Mer buskar på tundran kan påskynda den globala uppvärmningen

Buskarna blir fler och större på tundran i norra Europa, Asien och Nordamerika. Det är inte bara ett tecken på att klimatet förändras utan kan också påskynda uppvärmningen. Ett internationellt forskarteam, där bland annat SLU-forskaren Martin Hallinger ingår, har studerat 37 platser i nio arktiska länder. Bland annat Abisko i Sverige.

Martin Hallinger

Martin Hallinger, forskare vid institutionen för ekologi, samlar in dvärgbjörk. Foto: Martin Hallinge

Studien publiceras i tidskriften Nature Climate Change, och är en av de största vegetationsstudierna som har gjorts på den arktiska tundran. Forskarna har bland annat jämfört klimatdata från de senaste 60 åren med buskarnas årsringar. Det syns tydligt att buskarna gillar när det blir varmare och växer snabbare. På det sättet kan man använda buskarnas årsringar för att följa klimatets växlingar bakåt i tiden.

Den här studien kompletterar tidigare undersökningar där forskare har jämfört nutida och historiska fotografier och studerat satelitbilder. Effekten varierar på olika platser men den samlade bilden är att buskarna (olika arter beroende på plats) breder ut sig.

Mer buskar i Abisko

– I Abisko syns tendensen med fler och större buskar. Det är tydligt att buskarna drar sig längre upp på fjället, säger Martin Hallinger vid institutionen för ekologi, som också studerat platser i Alaska, Norge och Norra Finland.

Busktillväxten är ett tydligt exempel på hur ett varmare klimat påverkar våra ekosystem. Dessutom kan förbuskningen av tundran också driva på uppvärmningen på flera sätt. Den viktigaste effekten är att buskar är mörkare än annan vegetation på tundran och inte reflekterar lika mycket solstrålning tillbaka till atmosfären. Jämför med att du har mörka eller ljusa kläder på dig en varm sommardag.

Våtmarksområden i Sibirien och Alaska

– Buskarna samlar också mer snö och håller marken under varmare på vintern. Å andra sidan skuggar de också marken på sommaren så det är oklart vilken effekt det har i slutändan, säger Martin Hallinger.

Busktillväxten i de arktiska tundraområdena är ett av de tydligaste exemplen vi har på hur ett varmare klimat förändrar våra ekosystem. Störst är busktillväxten i våtmarksområden i Sibirien och Alaska. Dessa områden är också känsliga för klimatförändringar eftersom mycket kol finns lagrat i den frusna marken. Om permafrosten släpper kan kolet avges och bidra till ett varmare klimat.

Studien kan användas för att förbättra modeller för hur klimatet kommer att förändras i framtiden.

Svensson/SLU

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , ,

About these ads