Heroinaffären på Gotland

Del 5 av 8 i serien Inflitratörer

I efterspelet av att Olle Liljegren dömts i HD (Olle Liljegren-affären) och att Peter Rätz (P.R) dels blivit avslöjad ochdessutom dömts av HovR (Alunda Finans och kodnamn Pia), valde P.R. att gå ut i media och återge lite av sin historia som polisens ”hemliga agent” i den undre världen. Detta ledde till en uppmärksammad artikelserie, där det påstods att polisen systematiskt hade lurat domstolar och åklagare genom att ha underlåtit att avslöja omständigheter kring ingripandet som kunde vara av väsentlig betydelse för det framtida avgörandet i målet. Omständigheterna som utelämnats skulle exempelvis ha varit att gripanden föregicks av polisiära provokationer och att informatörer/infiltratörer varit delaktiga vid dessa åtgärder. I princip påstods det att polisen presenterade fingerade händelseförlopp inför rättens aktörer.

Till följd av vad som framkommit om polisens arbetsmetoder i och med åtalen mot O.L. och P.R. valde Chefs JO Mats Melin att utreda ärendet. I denna utredning kom han bland annat att granska två av de operationer som P.R. hade berättat om; Gotlandsärendet och Operation Räven. Texten från ett examensarbete om polisinfiltratörer som gjorts vid Juridiska Institutionen på Göteborgs Universitet.

Heroinaffären på Gotland

I det aktuella fallet hade två män gripits med en ansenlig mängd heroin vid Wisby hotell på Gotland. Av förundersökningen framgår att polisen efter lokala tips hade haft en man A.H. under span eftersom han ”verkat orolig de senaste dagarna”. Den 6 maj rörde sig A.H. vid ett flertal tillfällen runt Wisby hotell och polisen valde därför att placera civilklädda poliser runt byggnaden. A.H. anlände tillsammans med en annan man till hotellet och de båda kom sedermera att gripas bärandes på narkotika.

A.H. kom slutligen i augusti 2009 att dömas för grovt narkotikabrott till 9 års fängelse av Svea HovR. Domstolen fann det styrkt att han hade varit köpare av narkotikan. Den andre mannen som följt med A.H. in på hotellet och gripits i samband med tillslaget, bärandes på narkotikan, kom däremot att frias då domstolen fann att det inte var ställt bortom rimligt tvivel att han uppsåtligen gjort sig skyldig till den påstådda gärningen. Han ansågs ha blivit utnyttjad.

Enligt uppgifter som i efterhand framkommit överensstämde inte det scenario som presenterats inför domstolen med det verkliga händelseförloppet. Efter uppgifter från O.L. och P.R. hade polisen fått ett tips om att en person var innehavare av en större mängd narkotika som denne uppgavs vilja sälja. Polisen valde då att iscensätta en narkotikaaffär på Gotland, där infiltratören P.R. skulle agera köpare för polisens räkning. I realiteten hade de två männen inte varit på hotellet för att köpa narkotika. De hade tagit med en del av sitt parti med narkotika till hotellet för att P.R. skulle kontrollera äktheten, samt att P.R. skulle visa upp en bild på de pengar som han sedermera skulle erlägga för hela partiet. A.H. kom därefter, likt ovan presenterat, att gripas, åtalas och fällas för köp av sin egen narkotika! Domen föregicks därmed av att advokat, åklagare och domare inte varit medvetna om att tillslaget föregicks av en provokativ åtgärd eller att en infiltratör varit inblandad.

När det verkliga scenariot avslöjades ansökte A.H. om resning. Riksåklagaren kom dock i ärendet först fram till att A.H. inte hade berövats rätten till en rättvis rättegång. Det fanns inte heller synnerliga skäl för att på nytt pröva A.H:s skuld. Den provokativa åtgärden ansågs utgöra en bevisprovokation och genomfördes, trots flertalet formella brister, på ett godtagbart sätt.

Resningsärendet kom dock sedermera upp för prövning inför HD (NJA 2009 s. 475 II) i samband med ett annat resningsärende om grovt vapenbrott. HD kom fram till slutsatsen att vetskap om att en provokativ åtgärd hade förekommit inte hade ändrat utfallet av den tidigare domen vad gäller straffansvar eller straffmätning. HD avslog därför resningsansökan. Deras motivering var att det redan sedan tidigare funnits konkreta misstankar mot A.H. och att det inte funnits något som ger stöd för A.H:s uppfattning om att det inte var han själv som kontaktat P.R.. Omständigheterna i fallet talade därför sammantaget för att A.H. skulle ha begått den brottsliga gärningen oavsett den provokativa åtgärden vid något annat tillfälle.

Hela händelseförloppet beskrivs också i ett examensarbete från den juridiska fakulteten på Lunds Universitet.

Infiltratören hade etablerat kontakt med en gruppering varpå denne erbjöds köpa en större mängd heroin. Han avböjd med motiveringen om att han endast ägnade sig åt kokainförsäljning. Infiltratören erbjöd sig dock att agera mellanhand mellan grupperingen och en potentiell köpare som infiltratören sade sig ha kontakt med. Infiltratören hade egentligen inte kontakt med någon köpare men genom att påstå detta så kunde gruppering kanske vilja ha hjälp varefter infiltratören kunde få ett tillslag till stånd. Parallellt med att grupperingen gavs tid till att överväga infiltratörens erbjudande så kontaktade infiltratören sin hanterare och förklarade allt i ovanstående. Hanteraren maskerade i sin tur informationen som ett anonymt tips och förde in detta i polisens kriminalunderrättelseuppslag. Tipset maskerades för att inte röja den verkliga källan men även för att kunna sanktionera en framtida operation. Det potentiella upplägget delgavs därefter de högsta cheferna vid länskriminalen i Stockholm.

Grupperingen kontaktade infiltratören på nytt varefter dessa sade sig anta infiltratörens erbjudande om att agera mellanhand. Infiltratören kontaktade sin hanterare för att meddela att gruppen numera såg infiltratören som deras mellanhand. Hanteraren kontaktade i sin tur sina chefer vilka bemyndigade en operation. Infiltratören tog kontakt med grupperingen och sade sig ha funnit en köpare. Grupperingen och infiltratören bestämde därefter möte för att fastställa det logistiska upplägget inför den stundande försäljningen. I mötet bestämdes att affären och transaktionen skulle genomföras på ett hotellrum på Gotland. Inför mötet på Gotland så inhandlade polisen en attachéväska vilken de på en bank i Stockholm fyllde med en miljon kronor i kontanter. Väskan och dess innehåll fotograferades därefter med en polaroidkamera. Polaroidbilden föreställande pengarna skulle tjäna som bevis för att infiltratören hade träffat köparen och säkerställt att denne hade pengar till att köpa narkotikan.

Väl på Gotland så träffades infiltratören och säljarna på det angivna hotellrummet. Säljarna hade medtagit ett varuprov om 1,5kg heroin vilken infiltratören fick möjlighet att kontrollera. Kontrollen bestod i att infiltratören tog en liten mängd narkotika, vilken fördes ned i en reagenslösning vilken skulle färgas i viss kulör i de fall narkotikans aktiva substans verkligen var heroin. Varuprovet visade sig vara positivt varefter fotografiet föreställande attachéväskan och kontanterna uppvisades. På uppdrag av infiltratören lades narkotikan ned i en attachéväska. Attachéväskan med narkotikan stängdes och kodlåset snurrades så att den inte gick att öppna utan synlig åverkan. Infiltratören som var mellanhand var den ende som kände till koden. Nyssnämnda rättfärdigades för säljarna med att dessa inte skulle kunna öppna väska och byta ut narkotika mot t.ex. socker inför mötet med köparen, vilket skulle ske senare samma dag. Då säljarna lämnade hotellrummet med attachéväskan vilken innehöll narkotikan så ringde infiltratören till sin polisiära kontakt och uppgav ett kodord varefter polisen grep säljarna.

Infiltratören lämnade rummet samtidigt som polisen grep säljarna under tumultartade omständigheter. Infiltratören tog sig ut genom hotellets bakre utgången där dennes hanterare plockade upp honom och förde honom bort från brottsplatsen. Hanteraren och infiltratören inväntade därefter att den avtalade transaktionstidpunkten mellan köpare och säljare passerades varefter infiltratören ringde till ledaren för den säljande grupperingen och frågade varför säljarna inte hade anlänt enligt överenskommelsen. I samtalet så sade sig infiltratören ha blivit blåst av säljarna och att han stod ute i skogen med köparna vilka nu riktat sin ilska mot honom själv.

I själva verket stod hanteraren och infiltratören på en skjutbana utanför Visby. Under samtalets gång så tog hanteraren telefonen från infiltratören och utgav sig för att vara köparen. I samtalet mellan hanteraren och ledaren för den säljande gruppering påstod hanteraren att han inte vara en person vilken man blåste, varefter infiltratören yttrade ordalyselser likt, ”stoppa ner pistolen” (så att gängledaren i det pågående samtalet kunde höra det), därefter avlossade hanteraren två skott med sin pistol och avslutade samtalet. Infiltratören var således inte att misstänkas för gripandet och därmed fritvådd från misstankar gentemot gängledaren, då denne nu levde i tron om att infiltratören blivit bestraffad eller dödad med anledning av säljarnas misstag.

I de efterföljande domstolsförhandlingarna så hemlighöll polisen vad som verkligen hade initierat tillslaget. Således hade domstolarna, åklagarna och försvaret ingen aning om att hela operationen genomförts med ett användande av en civil infiltratör. Upprinnelsen till operationen förklarades med att säljarna agerat nervöst och att ett anonymt tips initierat polisens agerande.

En av de misstänkta friades medan den andre blev dömd till 10 år fängelse för grovt narkotikabrott. Till saken hör att den sistnämnde dömdes för att ha köpt det heroin som han själv hade tänkt sälja, vilket är graverande.

Polischef på Gotland vid denna tid var Carin Götblad, och enligt den dåvarande polisen Olle Liljegren såväl som Peter Rätz var hon informerad om att polisen använd en infiltratör och brottsprovokation för att få tillstånd heroinaffären. Rätz och Liljeegren menar också att poliserna Leif Jennekvist, Ali Lindholm och Dan Andersson varit informerade om att initiativet till heroinaffären togs av polisen. I så fall kan de ha begått brott och en utredning om detta startades också. Ingen av dem har dock åtalats eller dömts för brott i samband med heroinaffären på Hotell Wisby.

Läs också:

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Series Navigation<< Operation RävenOperation Gödselstack >>
About these ads