Det här med organiserad brottslighet

Del 1 av 14 i serien Polisen och bikerkulturen

Polisen har i sina senaste rapporter om så kallad organiserad brottslighet tagit upp såväl fotbollsfirmor, religiösa organisationer och vänsterorganisationer som exempel på och delar av den organiserade brottsligheten. Detta är helt orimligt, för oavsett vad vi tycker om dessa organisationer, hur många medlemmar de än har som begått brott så handlar det inte om organiserad brottslighet.

Enda anledningen till att polisen tar upp dem i sina rapporter är för att genom att klassa dessa organisationer som kriminella så kan polisen utan problem använda mer tvångsmedel som avlyssning och övervakning på andra sätt. De kan slå till mot dessa organisationer under förevändning att det handlar om kamp mot organiserad brottslighet. De öppnar upp för ett samhälle där polisen agerar godtyckligt och trakasserar personer bara för att de tillhör en viss organisation. Det är inte rimligt att polisen ska kunna agera så mot människor om de inte är misstänkta för brott. Att kollektivt klassa medlemmar i vissa organisationer som kriminella och delar av den organiserade brottsligheten är helt enkelt inte värdigt en demokrati.

Det hela följer dessutom ett mönster som polisen prövat i förhållande till mc-klubbar, den så kallade bikerkulturen eller de så kallade 1-procentklubbarna. Det mesta tyder på att en större andel av medlemmarna i  så kallade 1-procentklubbar åkt fast för brott än av befolkningen som helhet. Det kan vara likadant med fotbollsfirmor. Detta faktum i sig gör inte en organisation till en kriminell organisation. Inte ens om en majoritet av medlemmarna i en förening begått brott kan den betraktas som en kriminell organisation.

Jag gillar inte de religiösa muslimska organisationer som polisen tar upp i sina rapporter om organiserad brottslighet, jag anser att de vänsterorganisationer polisen tar upp har tveksamma arbetsmetoder och jag tycker fotbollsfirmor har en märklig moral och en märklig inställning till våld. Samma uppfattning har jag om en del mc-klubbar. De bygger på en märklig moral och har märkliga uppfattningar om en hel del enligt mitt sätt att se på saken. Men det innebär inte att polisen helt utan anledning kan ta sig rätten att trakassera medlemmar i dessa föreningar, klubbar och organisationer.

För att understryka min principiella inställning i denna fråga och utan att jag kanske håller med om allt ska jag därför återpublicera sen stor del av de artiklar som nättidningen Payback publicerat om polisens inställning till mc-gäng. jag har tillstånd från Payback att återpublicera dem. Artikelserien består totalt av 30 stycken artiklar och har den samlande beteckningen ”Kriminella MC-gäng??”. I vissa fall kan det vara så att jag redigerat artiklarna något i jämförelse med originalet. I såna fall har jag fått min redigering godkänd av nättidningen Payback. Jag kommer sannolikt inte heller att publicera alla 30 artiklarna.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Series NavigationEnskilda bikers brott beskrivs som klubbens brott >>
About these ads