Organiserad brottslighet och de allt vanligare bedrägerierna

Del 5 av 11 i serien Organiserad brottslighet

Under de senaste tio åren har antalet anmälda bedrägeribrott ökat mycket kraftigt. Enligt preliminär statistik från Brå var bedrägeribrott, sett till antalet anmälda brott, en av de brottskategorier som ökade mest under 2014. Datorbedrägeri är en av de brottstyper som ökade mest under 2014 bland de anmälda brottem, med 25 procent jämfört med 2013. Antalet anmälda datorbedrägerier ökade med knappt 53 procent under 2013, så sett till perioden 2013-2014 är ökningen anmärkningsvärd.

Bedrägerier har under flera år varit ett konstaterat problemområde i förhållande till organiserad brottslighet och 2014 upprättade polisen det Nationella bedrägericentret (NBC) i syfte att bl.a. samordna bedrägeribrott. Att kriminella aktörer med koppling till organiserad brottslighet ägnar sig åt bedrägeribrott har blivit allt vanligare.

Bedrägeribrott begås av alla typer av kriminella personer. Om dessa inte själva besitter kunskap för att genomföra avancerade bedrägeribrott, samverkar de med personer som har det. Det som skiljer enskilda gärningsmän som begår bedrägerier från organiserad brottslighet är systematiken och uthålligheten. En gärningsman som agerar på egen hand kommer troligen att söka maximal utdelning så snabbt som möjligt. Den enskilde aktören använder sig av etablerade plattformar såsom köp-, uthyrnings- och säljsajter.

Individer med koppling till organiserad brottslighet bygger istället upp verksamheten under en längre tid för att utnyttja den när den ger maximal nytta. De har förmåga att bygga upp mindre företagsimperium med hjälp av bl.a. identitetsintrång och företag. Om gärningsmännen själva inte har kompetens som behövs för ett specifikt brottsupplägg, lånar eller köper de in den. Tjänster kan köpas in från andra länder om kompetensen inte finns tillgänglig i Sverige, det vill säga brottstjänster.

Antalet anmälda bedrägerier är visserligen stort med det finns också ett mörkertal då företag och banker i regel räknar med vissa kreditförluster och därmed inte anmäler alla brott till polisen. Den preventiva verksamheten mot bedrägerier är ett återkommande inslag vid diskussioner om åtgärder mot bedrägeribrott och anses kunna få stora effekter. Ett par konkreta exempel på preventiv verksamhet är att göra det svårare att få tillgång till personnummer och kräva att leverantörer alltid kontrollerar identiteter.

Kreditbedrägerier

Det finns flera olika typer av kreditbedrägerier. Kriminella kapar befintliga företag, startar egna företag eller köper företag för att begå kreditbedrägerier. Kreditbedrägerierna beräknas omsätta stora summor pengar.

Ett sätt att genomföra kreditbedrägerier är att personer köper ett företag, tömmer det på dess tillgångar samtidigt som de beställer varor i företagets namn och tar andra krediter. Exempel på varor som beställs är telefoner, datorer, möbler, byggvaror. Gärningsmännen behöver inte beställa varor som enbart rör företagets verksamhet.

För att genomföra mer avancerade kreditbedrägerier krävs kunskaper i företagande och ekonomi. Bolag som har en hög omsättning är kreditvärdiga och det har över tid blivit en viktig inkomstkälla. Genom att tillverka stora mängder fakturor skapas innestående värden i bolagen som sedan belånas till max innan de begärs i konkurs. Denna nya inriktning på verksamheten kräver ny kunskap och kontaktytor för att underlätta krediter.

Kortbedrägerier

Kortbedrägerier är ett vanligt förekommande brott i hela landet. Den vanligaste formen av kortbedrägeri är s.k. ”card not present” (CNP). CNP är polisens benämning på när någon har ett korts pin-kod och säkerhetskod.. Antingen så sker bedrägeri med hjälp av skimning, dvs. gärningsmannen har skimmat ett kort för att komma åt koder. Eller så har gärningsmannen kommer över uppgifterna på annat sätt och kan exempelvis genomföra ett köp på internet utan att ha kortet närvarande. Det är mindre vanligt att en fysisk kortstöld sker. Det krävs fördjupade men inte avancerade datakunskaper om hårdvara och mjukvara samt en förmåga att strukturera och bearbeta stora informationsmängder för att genomföra kortbedrägerier.

Bluffakturor

Problemet med bluffakturor minskar, men är fortsatt ett stort problem. Bluffakturorna skickas till företag, eftersom de inte har ångerrätt som privatpersoner har. Det är ett fåtal personer som står bakom merparten av alla bluffakturor i Sverige och kriminella nätverk i Skåne har länge varit centrala för denna brottsliga verksamhet. Brottsligheten tycks dock på senare år ha skiftat fokus. Numera skickas tusentals bluffakturor från Sverige till andra länder. En sannolik anledning till detta är att företagare i Sverige blivit bättre på att upptäcka bluffakturor att gärningsmännen nu istället vänder sig till andra länder.

Annonssajter

Bedrägeri på annonseringsajter har sällan en koppling till organiserad brottslighet om lägenhetsaffärer undantas. Förmedling av lägenheter på olika annonseringssajter har alltmer blivit en lukrativ verksamhet för kriminella nätverk. Det omfattar både andrahandsuthyrning och försäljning av bostadsrätter.

Nätfiske

Nätfiske är en brottstyp som vissa kriminella aktörer/nätverk har specialiserat sig på och som ofta utförs från utlandet. Syftet med nätfiske är att via e-post som skickas till en stor skara människor lura dessa att lämna ifrån sig kortuppgifter, lösenord eller andra personliga uppgifter. I den e-post som skickats på senare år är svenskan, vilket talar för att aktörerna har svenska kontakter som hjälper dem.

Medvetenheten kring den här typen av bedrägerier upplevs ha ökat och även äldre personer är i högre utsträckning medvetna om att bedrägerier förekommer via e-post. Den här typen av e-post hamnar hos vissa kontoinnehavare direkt i skräpposten och det har blivit allts svårare för gärningsmännen att lyckas med nätfiske. Den höga it-mognaden i Sverige anses vara det bästa skyddet mot den här typen av bedrägerier.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , ,

Series Navigation<< Organiserad brottslighet – penningtvättOrganiserad brottslighet – utnyttjande av välfärdssystemet >>
About these ads