Människosmuggling och organiserad brottslighet

Del 9 av 11 i serien Organiserad brottslighet

En del av de flyktingar som söker sig till Schengenområdet har Sverige som sitt mål, för att söka asyl. Majoriteten av de som söker asyl i Sverige anses av polisen ha tagit sig till landet med hjälp av människosmugglare. Den absoluta merparten av de som ansöker om asyl i Sverige uppvisar inte heller giltiga identitetshandlingar vid ansökningstillfället. Statistik för januari 2015 visar att det fortfarande är 80 procent som saknar dokument i samband med att man söker asyl. Användningen av falska eller stulna svenska pass har också blivit vanligare. Det vanligaste vägen att ta sig till Sverige är genom Europa med bil, buss och tåg.

Europols bedömning är att ca 90 procent av de personer som tar sig in i Schengenområdet gör det med hjälp av kriminella vinstdrivande människosmugglingsnätverk. Att smugglingsnätverk inte eller mycket sällan agerar i idealistiska syften är något som både Europol och Frontex framhåller och det är en uppfattning som också delas av svensk polis.

Enligt polisen finns det uppgifter som tyder på att kriminella i Sverige står för hela smugglingskedjan, från ursprungslandet via transitländer ända till Sverige (mottagarlandet). Detta gäller även om de kriminella aktörerna inte befinner sig fysiskt i avsändarlandet. De mest använda vägarna för smuggling till Sverige är via land- och sjögräns från Turkiet till Grekland och Italien samt med fartyg över Medelhavet till Italien.

Från Italien och Grekland går sedan transporten vidare till Sverige (eller annat Schengenland) landvägen. När migranterna väl är i inom Schengenområdet sker inte gränskontroller vilket underlättar den vidare smugglingen. De kriminella nätverken använder flera olika tillvägagångssätt vid smugglingen. De har möjlighet att anpassa tillvägagångssättet från fall till fall efter hur mycket kunden har möjlighet att betala.

Människosmuggling sker även genom användande av olika resehandlingar. Resehandlingarna kan vara äkta, modifierade eller förfalskade. När resehandlingar används sker ofta smugglingen via flyg. Människosmugglingen ökar enligt Europol som också gör bedömningen att den kommer att fortsätta öka. Missbruk av äkta passhandlingar, det vill säga användandet av så kallade look alike-pass för resa in i EU blir allt vanligare enligt polisen i Europa. Denna typ av pass hyrs eller köps in av de kriminella nätverken. Sådant som skenäktenskap, skenadoptioner och missbruk av arbetstillstånd används också som ett sätt att komma till Sverige. Även dessa metoder används av kriminella nätverk.

En förutsättning för de kriminella nätverkens verksamhet när det gäller smuggling av flyktingar är en icke-fungerande asyl- och flyktingpolitik, Med förändringar av politiken på detta område kan de kriminella nätverkans betydelse undanröjas.

Nåtverk som smugglar människor smugglar människor ägnar sig i allmänhet också åt annan smuggling, exempelvis vapen och knark. Det finns också en del människosmugglare som är direkt involverade i prostitution olika länder. Kvinnor luras eller tvingas in i prostitution på olika sätt. Människohandelsbrott med sexuella ändamål begås bland annat av kriminella nätverk från eller med kopplingar till Bulgarien, Ungern, Rumänien, Baltikum, Balkan och Nigeria. De kriminella nigerianska nätverken styrs ofta från Spanien och Italien. De kriminella aktörerna är både män och kvinnor. Inom EU bedöms ett ökat antal kvinnor vara involverade i människohandelsbrott avseende rekrytering, förflyttning och underkuvning av offren.

I Sverige kommer kvinnorna som utnyttjas ofta från EU-länder som Rumänien, Ungern, Slovakien, Bulgarien, Polen och Litauen. Andra nationaliteter som förekommer är kvinnor från Nigeria och kvinnor från Thailand som misstänks utnyttjas för prostitution på Thaimassagesalonger. I andra europeiska länder är det även känt att det förekommer ett utnyttjande av kinesiska kvinnor.

Människohandel för andra ändamål är avlägsnande av organ, krigstjänst, tvångsarbete eller annan verksamhet i en situation som innebär nödläge för den utsatte.

Inom flera sektorer på den svenska arbetsmarknaden används i allt högre grad utländsk arbetskraft. Detta öppnar upp för utnyttjande. I vissa fall får arbetstagarna veta alldeles innan avresan till Sverige alternativt efter ankomsten att arbetsförhållandena har ändrats. Det finns också aktörer som rekryterar asylsökande och betalar dem undermåliga löner. Några branscher där det bedöms förekomma utnyttjande av arbetskraft är, skogsbranschen restaurang- och byggbranschen samt grossistfirmor och säsongsarbete inom grönsaks och fruktodling. Bärplockarbranschen är en bransch med känd problematik gällande utnyttjande av arbetskraft, den behandlas i ett eget stycke nedan. Bemanningsföretag utgör ofta en viktig länk när det gäller låglöne- och slavarbete. Avregleringen på arbetsmarknaden och privatisering av arbetsförmedling har kraftigt gynnat en organiserade brottsligheten.

Avseenden människohandel för tvångsarbete verkar kriminella nätverk från Bulgarien i Sverige och rekryterar, transporterar och utnyttjar människor för bärplockning. Inom bärplockningsbranschen finns ofta kopplingar till olika former av ekonomisk brottslighet.

Någon större förekomst av människosmuggling och kriminella nätverk i organiserandet av tiggeriverksamhet har inte kunnat påvisas i Sverige eller de andra nordiska länderna.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , ,

Series Navigation<< Organiserad brottslighet – knarkOrganiserad miljöbrottslighet – avfallshantering och skrot >>
About these ads