Journalist på Helsingborgs Dagblad om polisen och mc-klubbar

Del 12 av 14 i serien Polisen och bikerkulturen

Intervju med Ulf Kristiansson, reporter på Helsingborgs Dagblad

Ulf Kristianssons presentation av sig själv och sitt arbete: Jag är reporter på Helsingborgs Dagblad och kom i kontakt med biker-kulturen redan på 1980-talet. Sedan skrev jag mycket om den stora konflikten på 1990-talet mellan Hells Angels och Bandidos, vilken startade här i Helsingborg.

Jag var för övrigt också den förste reporter som ifrågasatte förra riksdagsledamoten Siw Perssons så uppmärksammade kamp mot mc-gängen. (Detta gjorde att jag fick informationer om hennes agerande i andra sammanhang och mina artiklar om det ledde så småningom till att hennes politiska karriär tog slut.)

Anser du det vara korrekt journalistik att använda begreppet kriminella mc-gäng eller andra liknande begrepp?

Ulf Kristiansson: Jag använder inte själv det uttrycket. Dels är det ett onödigt förstärkningsord, dels tycker jag att man ska vara försiktig med att sätta etiketter på enskilda och grupper.

Anser du mc-klubbarna vara kriminella organisationer eller anser du att brottsligheten inom mc-kretsen vara ett resultat av enskilda individers kriminalitet?

Ulf Kristiansson: Min erfarenhet säger mig att mc-klubbar i grunden inte är kriminella organisationer, dess syfte är inte att begå brott. Men det finns besvärande kriminalitet bland enskilda individer i mc-klubbar. Och eftersom det i många klubbar finns en acceptans gentemot kriminella individer kan det bidra till att folk ser klubbarna som kriminella organisationer.

Vad anser du vara det eller de bakomliggande motivet för den överdrivna framställningen av ryggmärkesklubbar såsom systemhotande och kriminella brottsorganisationer?

Ulf Kristiansson: Om jag ska svara på den frågan får jag spekulera. Och det är jag inte intresserad av.

Vad är din uppfattning om den alltmer tilltagande hetsjakten på mc-klubbar? Anser du den vara befogad eller överdriven?

Ulf Kristiansson: Jag har en längre tid tyckt att fokuseringen på mc-klubbar varit överdriven och nu noterar jag att Brottsförebyggande rådet är av samma uppfattning.

Vad är din uppfattning om Polisens sedan länge systematiskt bedrivna störnings- och punktmarkeringstaktik av mc-klubbarna och enskilda medlemmar?

Ulf Kristiansson: Låt mig säga så här: Jag tycker det är utmärkt att polisen gör sitt bästa för att förhindra brott och gripa brottslingar, var dessa brottslingar än finns. Och jag har inga problem med att kriminella kan tycka att det är besvärligt. Men en del insatser mot mc-miljön som sådan kan vara onödigt provokativa, vilket i sin tur givetvis bidrar till ett sämre klimat.

Anser du att media alltför okritiskt köper polisens uppgifter om olika mc-klubbar?

Ulf Kristiansson: Jag vill inte generalisera, men jag kan förstå att den uppfattningen finns i mc-miljön.

Är det ett normalt journalistiskt arbetssätt att vare sig utreda, ifrågasätta eller granska olika polismyndigheters uppgifter eller är detta förfaringssätt unikt för rapporteringen kring ryggmärkesklubbar?

Ulf Kristiansson: Vi journalister är oftast ganska bra på att ifrågasätta myndigheter, att granska ärenden och uppgifter. Det är dock svårare när det gäller brottsutredningar där vi inte har tillgång till allt material förrän ärendet går till åtal.

När det gäller svepande anklagelser mot t ex mc-klubbar ska vi journalister givetvis inte okritiskt sprida dem vidare. Men jag tycker samtidigt att medlemmar i klubbar som känner sig orättvist svartmålade ska fundera på vad de själva kan göra för att möta anklagelserna.

Hur anser du borde media istället borde agera gentemot polisen och de uppgifter och uttalanden som kommer från Polismyndigheterna?

Ulf Kristiansson: Vi journalister ska givetvis ha en kritisk hållning, men det gäller inte bara gentemot polisen.

Anser du det vara en objektiv och allsidig nyhetsrapportering att såsom Dalarnas Tidningar ge ensamrätt till polisen att komma med uppgiftsgrundande material till artiklar under webbplatsens rubrik ”organiserad brottslighet”; ha fem anställda polisreportrar och en länskriminalreporter samt en frågespalt för polisen och två bloggar för polismän? 

Ulf Kristiansson: Den här frågan hoppar jag över, jag vet för lite om de specifika förhållandena på Dalarnas Tidningar. Men rent generellt kan jag ju säga att en frågespalt för polisen kan vara harmlös om den t ex handlar om att ge råd till allmänheten när det gäller inbrottsskydd och annat liknande.

Men samtidigt får man inte glömma att en av våra uppgifter faktiskt är att kritiskt granska myndigheter och då bör man inte ingå i olika allianser med dem. Och polisen är en myndighet.

Har Polisen någonsin försökt styra Helsingborgs Dagblads eller din egen mediarapportering rörande mc-klubbar? Berätta:

Ulf Kristiansson: Nej, faktiskt inte. Om man bortser från en fd högt uppsatt polis som för en massa år sedan som offentligen uttryckte sitt missnöje med att jag lät företrädare för Hells Angels komma till tals i tidningen. Men annars har jag inte mött några negativa reaktioner från poliser för att jag försöker göra mitt jobb.

Känner du till något annat fall där Polismyndigheter gått in och aktivt försökt styra mediarapporteringen rörande mc-klubbar? Berätta:

Ulf Kristiansson: Nej, men polisen ger ju sin bild av verkligheten och det är ju inte säkert att den överensstämmer med andras verklighetsbild…

Har du i din yrkesutövning kommit i kontakt med fall där polisen försökt påverka alternativt tagit initiativ mot myndigheter, fastighetsägare, arbetsgivare, hyresvärdar, krogägare eller annan aktör, till mc-klubbar eller mc-klubbmedlemmars nackdel?

Jag pratar då bland annat om:
– Metoden att uppsöka olika bikers arbetsgivare och uppmana till avsked för personen ifråga. Annars hotar besvär med olika tillstånd, utvidgad skattekontroll, bygglovsproblem m.m
– Metoden att på samma sätt uppsöka bikerklubbars hyresvärdar och med liknande hot försöka få hyresvärden att säga upp gällande kontrakt eller att i förväg förhindra kontraktsskrivning
– Metoden att uppsöka enskilda bikers hyresvärdar och på samma sätt påverka desamma.
– Metoden att gå på krogägare och få dessa att utfärda västförbud annars hotar besvär med serveringstillstånd, ideliga kontroller m.m.

Ulf Kristiansson: Jag har hört talas om det mesta du beskriver, men kan inte säga att jag vet att det hänt. Bortsett från västförbudet som var en stor fråga i Helsingborg för en massa år sedan.

Läser du Nättidningen Payback och dess tillhörande blogg?

Ulf Kristiansson: Ja, så klart. Det är viktigt att försöka ta till sig information från olika källor.

Vad är din övergripande journalistiska uppfattning om innehållet, arbetet och ”journalistiken” kring Nättidningen Payback? (Utseendet lämnar en del att önska men det kommer vad det lider.)

Ulf Kristiansson: Jag tycker att det är bra att det finns olika röster, att händelser debatteras och ifrågasätts.

Intervjun ursprungligen publicerad i en längre version i nättidskriften Payback.

Intervjucitat från Ulf Kristiansson i samband med etablerandet av en Red Devils MC-avdelning

Vi vill också i samband med publicerandet av intervjun med Ulf Kristiansson även citera några andra uttalanden från samma journalist i ett annat sammanhang nämligen när Kristiansson intervjuades av Västerbottenkuriren i samband med etablerandet av en Red Devils MC-avdelning:

Det är heller inte så att en liten grupp okända män kommit till Umeå för att ställa till ett levandes helvete för befolkningen. Enkelt uttryckt kan man säga att de som är med i Red Devils MC är de som var med i den lokala klubben tidigare.

Tyckte man att de var fähundar tidigare, så är de antagligen fortfarande fähundar. Begick medlemmar i den lokala mc-klubben brott, så gör de nog det även sedan de fått ett nytt ryggmärke. Och de som inte begick brott tidigare kommer sannolikt inte att göra det bara för att de bytt ryggmärke. Så enkelt är det.

Och något har jag lärt mig. Bland annat att inte skapa rädsla i onödan, att göra mc-gängen farligare än de är. Det som nu hänt i Umeå har sannolikt ingen praktisk betydelse för vanligt folk, men är en stor grej för mc-gänget. De är nu del i en internationell gemenskap och har fått högre status i bikerkulturen.

Den lokala klubben har bytt namn och polisen vet exakt vilka dess medlemmar är.

Svårare än så är det faktiskt inte.

Payback Sverige

Hela artikeln tidigare publicerad i nättidskriften Payback.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , ,

Series Navigation<< Biker och polisHåkan Hydén, rättsociolog om bikerkultur, utanförskap och polise >>
About these ads