Inte sedan 1978 har det häckat så många fjällugglor i Sverige som i år. I dagsläget har det siktats omkring 30 ugglepar i de svenska fjällen, jämfört med fem kända par under perioden 1983 till 2011. Orsaken är ett ovanligt gott lämmelår.
– Fjällugglan är en väldigt sällsynt fågel och väljer enbart att häcka i Sverige när det finns gott om lämlar. I år hittade vi 23 häckningar och tecken på ytterligare tio häckningar i Norrbottensfjällen. Det är det högsta antalet i Sverige på 37 år, en smärre ornitologisk sensation, säger Peter Hellström vid Naturhistoriska riksmuseet.
Fjällugglorna har i år häckat enbart i norra Norrbotten främst nära norska gränsen. Ugglorna styrs inte bara av förekomst av lämmel, utan även av hur området ser ut. De gräver bogropar med hjälp av sina klor på toppen av snöfria, steniga backar.
Lämmelpopulationen kraschade i juli
Fjällugglan är en tundranomad och bosätter sig där det för tillfället är lämpligast. Något som dock är väldigt spännande är att när fjällugglorna väl återvänder till ett område använder de ofta samma plats till att häcka. Till exempel känner vi till ett bo som har använts i 50 år, men samma plats kan ha använts i flera hundra år.
Antalet häckningar 2015 är den högsta noteringen sedan 1978, då det antagligen häckade omkring 200 par i norra Sverige. Att så många fjällugglor siktats i år beror på ett toppår för lämmeln och till viss del även gråsiding och mellansork. I områdena där ugglorna befunnit sig har det inte funnits så här mycket lämmel sedan 2001.
– I våras fanns det väldigt mycket lämmel, men populationen kraschade av någon anledning under juli. På nästan två veckor var alla lämlar borta. Tyvärr ledde det till svält i bona, det tar runt 60 dagar innan ungarna är flygfärdiga och under den tiden kräver de mycket föda. Ugglornas häckningsframgång blev därför låg i år.
Häckade i både Sverige och Norge
Årets intressantaste fynd är att en av honorna som häckade i Sverige i år även häckade i Norge 2011. Det vet man med säkerhet eftersom hon bär en sändare och hennes identitet har bekräftats med hjälp av DNA-undersökningar. Det här är första gången som det har bevisats att en och samma fjälluggla häckat i både Sverige och Norge. Fyndet stärker den nuvarande hypotesen om att antalet fjällugglor på global nivå är mycket lägre än vad som föreslagits av till exempel BirdLife International.
Fjällugglans längd varierar från 53 centimeter till 66 centimeter, vingspannet är 140-165 centimeter. Vikten för en hane är cirka 1,7 kilogram och för en hona cirka 2,1 kilogram. Förekommer i norra halvklotets nordligare regioner, om sommaren framförallt norr om 60:e breddgraden. Den finns på tundran runt Norra ishavets kuster och på Grönland, Alaska, Kanada, Island, Skottland, i den skandinaviska fjällkedjan, Finland och Ryssland. Häckningar förekommer framförallt i Sibirien, Alaska och Kanada och endast ett fåtal i Europa I Ryssland uppskattar man att det finns ungefär 1000 par medan antalet i Norden idag fluktuerar mellan noll och några tiotal par. På samma sätt fluktuerar antalet på Island mellan noll och fem par. Fjällugglan är dock nomadisk under hela året. Vid år med dålig tillgång på lämlar rör den sig över stora områden för att finna lämpliga häckningsområden.
Svensson/Naturhistoriska Riksmuseet
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Norrland, Fjälluggla, Fjällämmel, Naturhistoriska riksmuseet, Peter Hellström, Fjällämmel, Mellansork, Gråsiding, Djur, Natur, Norrbotten
