Räkfisket går inte rätt till bara för att det MSC-märks

I media rapporteras idag om att det svenska räkfisket MSC-märks från och med imorgon. Detta får okunniga journalister att dra slutsatsen att det svenska räkfisket går riktigt och rätt till. Det är allt annat än sant. Tyvärr får också media draghjälp av företrädare för  i att utmåla det svenska räkfisket som lagligt och hållbart trots att det faktiskt inte är det. Långsiktigt hållbart är det sannolikt, annars hade de nog inte fått nån MSC-märkning alls. Men i det svenska räkfisket används olagliga metoder, det handlar främst om så kallad uppgradering när småräkor slängs överbord så att båten kan fiska fler stora räkor. Så här står det i rapporten om det svenska räkfisket angående den olagliga uppgradering som förekommer:

With systematic high?grading taking place (as already concluded in PI 3.2.3), it is highly unlikely that observer trips will show the real magnitude of high?grading. Since high?grading is a known ‘hot’ issue, and illegal, vessels will obviously tend to avoid high?grading (or at least reduce it) when observers are on board. This is especially a problem since we are not presented with any cross?checking of the boiled/raw proportion for observed trips vs. the same proportion for unobserved trips.

In the absence of trustworthy data on the magnitude of the problem, an inference can be made from Danish data (the team already notes the comparative difference between the two fleets on page 14). If this comparison is carried out in bit more detail, it shows that the observer reports are likely an underestimate. The proportion of boiled shrimp in the Danish landings over the last 5 years has been approximately one third (see the two figures below – from the NAFO/ICES WG report Ulmestrand et al. 2014). To bring the Danish landings over this period – through systematic high?grading – up to the Swedish level (50 % boiled), would have required high?grading a quarter of the entire catch on average. This means that the highest Swedish recorded discard rate (high?grading + undersized) of 31 %, is more likely the average – if we add discards of undersized shrimp of approx. 5 % (as the Danish discard estimates would suggest).

Certifieringen ställer också hårda krav för att det svenska räkfisket ska kunna behålla MSC-certifieringen:

By the first annual surveillance audit measures to stop the discarding of smaller shrimps should be implemented. At the second surveillance audit evidence should be provided that the MCS system has an ability to detect non-compliance and that there is no systematic discarding of smaller shrimp.

Det är alltså inte så att svenskt räkfiske går rätt till bara för att det blir MSC-märkt. MSC tar helt enkelt inte hänsyn till all faktorer. Det har aldrig varit nån fara för beståndet av nordhavsräkor i Skagerak och norska rännan. Problemet har hela tiden varit de svenska (och norska) räkfiskarnas uppgradering och deras olagliga utkast. De problemen kvarstår.

Men ändå. Vi kan utan dåligt samvete äta svenskfångade räkor. Det är förstås bättre att äta danskfångade då danska räkfiskare inte fuskar alls. Men nordhavsräkan i Skagerak och Nordsjön är inte utrotningshotad och den överfiskas inte men på grund av ett ålderdomligt regelverk och ett ålderdomligt förvaltningssystem så används olagliga metoder. Svenska myndigheter kan dock inte med gott samvete fortsätt vara passiva och inte lösa problemen. Det är myndigheternas och politikernas ansvar att de ålderdomliga förvaltningssystemen försvinner.

Läs mer:

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

About these ads