Är legalisering av narkotika nödvändigt?

Adam Cwejman tycks argumentera för en total legalisering av narkotika i en ledare i Göteborgs-Posten. Det är väl troligen inte så utan han argumenterar troligen bara för en legalisering av cannabis. Det är inte bara den biten som är slarvig i ledaren utan också annat. Cwejman gör ingen skillnad på legalisering och avkriminalisering.

Det enda land som egentligen legaliserat cannabis är Uruguay, men i flera länder är cannabis avkriminaliserat så att innehav för eget bruk och eget bruk inte är straffbart. Så är det i exempelvis Portugal och Nederländerna. I Nederländerna är försäljningen också reglerad så i praktiken kan det nog sägas att cannabis är legaliserat även om det formellt inte är så. I US-amerikanska delstater varierar garden av avkriminalisering och legalisering. Det finns alltså en lång rad alternativ mellan att helt släppa fritt och helt förbjuda. Allt är inte svart eller vitt.

Vad som vore rimligt i Sverige när det gäller cannabis och andra narkotikaklassade medel är att innehav för eget bruk och eget bruk borde avkriminaliseras. Vidare borde ersättningsbehandling för heroinister och andra opiatmissbrukare finnas i hela Sverige liksom sprutbytesprogram. De regler om totala renhet från alla droger som idag oftast är kopplat till behandling med ersättningsmedel tas bort eller förändras.

En avkriminalisering av cannabis innebär dock sannolikt inte att den olagliga hanteringen försvinner. Det blir bara lättare för brukare att handla vid sidan av de tungt kriminella gatugängens försäljningskanaler och lättare att importera eller odla själv. Gängens inkomster minskar sannolikt, men det innebär inte att de försvinner. Inte ens en legalisering med försäljning via statligt reglerade och kontrollerade kanaler som i Uruguay eller som det är med alkohol i Sverige kan få bort de kriminella gängen. För det behövs det fler arbeten, fler bostäder och sociala insatser av olika slag.

En avkriminalisering kan vara en del av ett program för att minska gängens och de kriminella kartellernas makt i Sverige och på andra håll. Men det är inte en lösning i sig. Total legalisering är inte nödvändigt och inte heller önskvärt för det verkar som om det går att bekämpa kartellerna ändå. Utvecklingen i Colombia de senaste åren kanske tyder på det. Vissa tidigare kartellkontrollerade områden är numera så lugna att de börjat öppna upp för turism. Cwejman är nog lite för pessimistisk helt enkelt.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , ,

About these ads

  • lyckomiss

    Kriget mot narkotika har pågått sedan 1971. Hur går det? Hur många har dött? Vad har det kostat? Är det värt det?

    Antingen fortsätter vi 45 år till och ställer oss samma fråga igen eller så sväljer vi den moraliska stoltheten och ser över vilka förändringar vi kan göra.