Uttalande om terrordåden i Paris

Terrordåden i Paris fyller oss alla med chock och avsky och våra tankar går till de många offren och deras närmaste. De bestialiska dåden, dåd som så länge drabbat människor i Mellanöstern, visar upp barbariets ansikte.

De som även får betala priset är de som idag söker skydd undan krig och terror i Mellanöstern, de vars vardag i åratal präglats av attacker som den i Paris och värre. Rasisterna ylar redan i högan sky och alltför många politiker kommer tacksamt att ta attentaten till intäkt för att stänga ute flyktingar. Risken är stor att allsköns reaktionära krafter, från järnrörsnazister till ”anständiga” ledarskribenter, kommer att utnyttja dåden för att tränga tillbaka allt vad internationalism, solidaritet och medmänsklighet heter.

Mördare som urskillningslöst angriper civila måste bekämpas av alla folkliga och demokratiska krafter. Men de islamistiska terroristerna kan inte bekämpas med bomber i Mellanöstern eller polisstater i väst, det har det av USA proklamerade ”kriget mot terrorn” bevisat med all önskvärd tydlighet. Detta krig, fört med bombplan, drönare, stöd åt korrupta regimer och global övervakning har istället fött och gött monster som Al Qaida och IS, reaktionära rörelser som bygger sin ideologi på att den viktiga motsättningen går mellan dem själva och alla. Samma tanke om ”civilisationernas kamp” som imperialismens ideologer skapat med västs högljudda rasister som ivrig hejarkör. De som vill framställa sig som de stora motpolerna är i själva verket förutsättningar för varandra. Varje bombdåd spelar rasismen i händerna och varje drönarattack eller invandringsfientlig valframgång rättfärdigar nya.

Gemensamt har de också en avsky för att arbetande människor sluter sig samman för sina klassintressen, i synnerhet när den sker över de splittrande gränser som dessa grupper lever för.

Just därför är det så kampen mot terrorn ytterst måste föras: genom samarbete och gemensam organisering, över alla de falska gränser som dras upp av nationalister, religiösa fundamentalister eller imperier. Det är de tappert stridande demokratiska krafter som på plats står i fronten mot Islamiska staten, som måste ges allt stöd, som kurdiska och syriska frihetskämpar.

Hoppet finns inte bland de ministrar som nu förbereder nya inskränkningar i demokrati och humanitet eller rustar för nya krig utan bland de tusen och åter tusen människor som tillsammans tagit emot flyktingar på tågstationer, vaktat förläggningar på landsbygden mot högerextrema mordbrännare och i handling byggt broar mellan människor.

  • Mot terrorism och krig – för humanitet och solidaritet
  • Nej till militariserade polisstater – försvara demokratiska fri- och rättigheter
  • Stå upp för asylrätten och öppna gränser – slå tillbaka rasism och nationalism

Socialistiska Partiet
15 november 2015
Partistyrelsen

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , ,

About these ads