Fossila bränslen och inte kor är det stora klimatproblemet

Netflix-filmen Cowspiracy far med lögner om växthusgaser. I serien påstås nämligen att köttproduktion står för 51% av världens växthusgasutsläpp. Det är en felaktig uppgift som motsägs av alla forskare på området. Enligt FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO anses boskapsuppfödning stå för 14,5 procent av alla antropogena växthusgasutsläpp. Transporterna sägs stå för 13 procent.

Klimatforskaren Lena Höglund vid International Institute for Applied System Analysis menar också att programmet räknar fel då de räknar med kornas andning (som är en nollsummesak) och vad det gäller metanutsläppen:

– Metan är en betydligt starkare växthusgas än koldioxid, men den bryts också ner snabbare. I artikeln räknar de metanutsläppen i ett 20-årsperspektiv istället för i ett 100-årsperspektiv. Räknar man så måste man även räkna om utsläppen från andra sektorer, som också släpper ut kortlivade växthusgaser, för att jämförelsen ska bli relevant, säger Lena Höglund.

I det kortare perspektivet framstår boskap som nästan lika bidragande till uppvärmningen som transporter, enligt Lena Höglunds beräkningar, men i det längre perspektivet bidrar transporter mer, med 16 procent mot tio procent för boskap. Utvinningen av kol, olja och naturgas orsakar drygt 40 procent av metan-utsläppen, vilket är något mer än hela jordbrukets totala utsläpp, enligt Lena Höglunds forskning.

Om även den mark som används för produktion av kraftfoder och som kunde varit skogsbevuxen räknas som en förlust på grund av minskat upptag av växthusgaser räknas med står idisslare för omkring 20% av växthusgasutsläppen enligt Höglund.  Även Elin Röös från SLU säger att Cowspiracy har helt fel och att fossila bränslen är det stora problemet.

Vad ingen av dem nämner är att 25% av världen kor finns i Indien. De används inte för köttproduktion och deras bidrag till växthuseffekten har följaktligen inget med köttätande att göra. De finns också en stor mängd vilda idisslare, även om de är färre idag än för några hundra år sen eller några tusen år sen. Ett exempel på det är ju den numera i huvudsak försvunna bisonpopulationen i Nordamerika.

I Sverige orsakar köttkonsumtionen cirka tio procent av befolkningens totala klimatpåverkan. De höga utsläppen från köttproduktionen beror till största del på att det går åt mycket mark för att producera foder. Naturbeteskött ger betydligt mindre utsläpp och bidrar till landskapsvård och biologisk mångfald.

Det finns helt klart anledning att minska köttkonsumtionen. Inget tvivel om det. Dessutom bör det kött vi äter vara naturbeteskött och lokalt producerat. Men köttproduktionen är inte den stora boven när det gäller växthusgaser. Det är istället utvinningen och användningen av fossila bränslen. Det är där som åtgärder kan göra en rejäl skillnad. Veganism kan det inte och skulle dessutom medföra kraftigt minskad biologisk mångfald på många håll i världen om alla blev veganer.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

About these ads

  • Du kanske ska läsa artikeln som jag hänvisar till. All koldioxid från andning är ett nollsummespel. Också människans. Skulle kanske varit lite tydligare där.

    Metanutsläpp har inget med andning att göra oavsett vilket kroppshål det kommer ifrån. Metan bryts också ner snabbare än koldioxid varvid den kortsiktiga effekten kan vara stor, men långsiktigt är koldioxid värre.

    Oavsett så anser alla forskare jag läst att fossila bränslen är det stora problemet.

    Om naturbeteskött ger negativa effekter så ger älgar och all andra idisslare också det. Det är helt enkelt inte ett trovärdigt påstående. Den forskning jag läst (SLU) visar också att naturbeteskött är bra. Att de kommer till lite olika slutsater vid olika forskning beror mycket på hur mycket betesmarker antas betyda som kolsänka. WWF uppmanar oss att äta naturbeteskött. http://blog.zaramis.se/2015/05/27/at-mindre-men-battre-kott/

    Sedan är det inte mina slutsater, jag är inte forskare. Utan forskares slutsatser jag återger (se länkade artiklar). Jag är journalist.

    Jag har skrivit om detta tidigare ( i artiklarna finns länkar till forskning):

    http://blog.zaramis.se/2015/08/05/obefogad-hysteri-om-kottatande-gagnar-ingen/
    http://blog.zaramis.se/2015/07/28/kottskatt-ar-inte-alls-sjalvklart/
    http://blog.zaramis.se/2014/03/31/vi-behover-ata-mindre-kott/
    http://blog.zaramis.se/2011/01/03/i-framtiden-kravs-det-att-vi-ater-kott/
    http://blog.zaramis.se/2011/01/12/ar-det-naturligt-for-manniskan-att-ata-kott/
    http://blog.zaramis.se/2011/01/08/kottkonsumtion-och-miljo/
    http://blog.zaramis.se/2011/03/27/svenskar-borde-ata-mindre-kott/

    • Markus Johansson

      > Du kanske ska läsa artikeln som jag hänvisar till. All koldioxid från andning är ett nollsummespel. Också människans. Skulle kanske varit lite tydligare där.

      Jag pratar inte om koldioxiden utan metanet som bildas i kon och som släpps ut vid utandning. När du säger nollsummespel exkluderar du då metanet eller inkluderar du det? I artikeln från ETC nämns det inget om att kors utsläpp av metan inte är ett problem eller skulle vara ett nollsummespel, tvärt om står det att metan är en kraftig växthusgas. Att metanet sedan efter några år brutits ner till koldioxid gör den inte harmlös eftersom den under sin livstid påverkar klimatet. Att det finns andra stora bidragande orsaker till växthuseffekten gör inte nötboskaps påverkan på klimatet mindre. Nollsummespel hade det varit om samma mängd metan hade släppts ut i alla fall även om man inte uppfödning av nötkreatur genom naturbete hade bedrivits, men så är inte fallet enligt några källor jag hittat.

      Oavsett om WWF/SLU tycker att naturbeteskött är bra och att vi bör äta det så konstaterar bägge dessa att det ger negativa klimateffekter. Sen får man komma ihåg att naturbeteskött står för en försvinnande liten del av köttkonsumtionen i Sverige och det är främst en speciell typ av detta kött (d.v.s inte allt naturbeteskött) som inte skulle ge negativa klimateffekter och det verkar inte finnas stor potential för det i just Sverige. ”Möjligheten för de svenska naturbetesmarkerna att ta upp koldioxid ur luften och binda det i marken har bedömts som små (10).” http://www.wwf.se/vrt-arbete/ekologiska-fotavtryck/kttguiden/1595319-ww-fs-kttguide-ntktt-naturbete

      > Om naturbeteskött ger negativa effekter så ger älgar och all andra idisslare också det. Det är helt enkelt inte ett trovärdigt påstående.

      Varför inte? Älgar och andra iddisslare har också viss påverkan på klimatet. Vi lever i samma värld som dom.

      > Sedan är det inte mina slutsater, jag är inte forskare. Utan forskares slutsatser jag återger (se länkade artiklar). Jag är journalist.

      Som jag uppfattar situationen så verkar det finns konsensus att boskapsuppfödning bidrar till klimatproblemen och förekomsten av metan i atmosfären likaså, och att det finns en koppling där mellan.

      • Metan kommer inte från andning som du påstod. Därför kommenterade jag det. Jag påstod (och de forskare jag citerar) inte att köttproduktionen för närvarande var ett nollsummespel. Bara att andningen är det. Den ska inte räknas med på det sätt Cowspiracy gör. Metan kommer från matsmältningen. Det är idag i allmänhet inte ett nollsummespel.

        Ja älgar och andra idisslare har påverkan på verkligheten. en gång i tiden fanns det mycket mer idisslare i det vilda än idag men det skapade ingen växthuseffekt. Så det verkar vara ett nollsummespel vilket forskningen också hävdar. Jag finner stor anledning att förutsätta att naturbetande kor innebär lika liten påverkan som vilda idisslare.

        Ja, det finns koncensus om att boskapsuppfödning som använder mark som kunde använts till annat och odlat foder som enbart odlats för att föda köttdjur etc bidrar kraftigt till växthuseffekten. Jag har aldrig hävdat nåt annat. Men om naturbete på mark som inte kan användas till annat råder det delade meningar. Det råder också koncensus om att fossila bränslen är ett större problem än köttproduktion.

        Bara för attt WWF påstår nåt är det intessant. Jag skriver enormt mycket om fiske och vet mer än de flesta. Där gör WWF fel hela tiden. Det gör de säkert också vad det gäller jordbruk.

        Det är klart att naturbeteskött är en liten del av konsumtionen. Och självklart är det så att vi svenskar äter för mycket kött. Vilket jag också skrev. Köttkonsumtionen måste minska och det nötkött vi äter ska vara naturbeteskött.

        Sen vill jag gärna se hur du ser på det faktum att 25% av världens nötkreatur (de som finns i Indien), dvs maximalt 25% av utsläppen från nötkreatur kommer från djur som inte används för köttproduktion. Rimligen borde deras andel av utsläppen räknas bort från köttproduktionens påverkan men det görs inte.

  • Voltaire47

    Indiens nötkött äts också upp – visserligen är korna heliga men penningen är ännu heligare. De exporteras och Indien är en av världens största exportörer av nötkött. Men Anders har ändå rätt i sak. Det äts för mycket i större delen av världen ( även av större delen av befolkningen utanför OECD)- men inte av kött utan av fettindränkta kolhydrater. Totalt sett äts det för lite kött och fisk i världen. 30 % av barnen i Egypten ( för att ett exempel) lider av ”retarded development” (FN- studier redovisade i Economist)på grund av en animaliebefriad kost samtidigt en stor del av de vuxna är skadligt feta. Den gemensamma nämnaren är kosten bestående av bondbönor och vetebröd och inte mycket annat. Vegetarianernas vurm för palmoljebaserat margarin i stället för smör är en av de största hoten mot klimatet om det breder ut sig. Mänskligheten klarar sig inte utan regnskogar. Tro mig.Eftersom animalier är grundläggande för små barns fysiska och mentala utveckling så borde väl man i första hand titta på andra sätt att minska utsläppen av växthusgaser än beröva dem animalier?
    . Indierna borde äta upp sitt nötkött själva men religiösa vanföreställningar tar generationer att få väck så man får prova annat. Men fjäderfä och fisk duger lika bra. Personligen föredrar jag fisk. Helst egenfångad.
    Kent Kjellgren

    • OK.

      • Voltaire47

        Naturligtvis kan vi äta mindre kött i Sverige än idag. Själv äter jag säker mycket mindre än snittet i landet fastän jag skickar väldigt mycket lamm till slakt. Men det är inte huvudfrågan när man argumenterar med veganfanatiker. Det gäller den undernärda och framför allt felnärda merparten av världens befolkning. Dessutom tycker jag illa om djurfabriker så betesdrift och ekologisk jordbruk borde vara självklart. . Jag hade svårt för kyckling länge efter ett studiebesök. Kent

  • Vi är överens om metanet, men jag berörde inte det i mitt ursprungliga inlägg. Mitt inlägg handlade i huvudsak om att Cowspiracy ljuger.

    Jag vet inte hur folk använder det där med naturbetseskött. Jag anser att vi behöver äta kött då vi behöver äta lokalt producerad mat. Ska vi svenskar äta lokalt producerad mat kan vi sannolikt inte bara äta växtbaserad mat.

    Det visade sig att jag har fel om korna i Indien. Se Voltaires kommentar.

    När det gäller naturbeteskött så bryr jag mig inte om vad LCHF-förespråkare säger. Det är ointressant. Däremot bryr jag mig om forskare på SLU där flera inte håller med Röös.. Det hela handlar helt om hur gräsmarkers värdeas och bedöms när det gäller hur mycket kolsänka de är. Jag hänvisar till SLU-forskarna i tidigare inlägg jag skrivit om detta.

    Ehrenbergs ledare som håller med mig.
    http://www.etc.se/ledare/skyll-inte-pa-mamma-mu

    Andra inlägg på samma tema
    http://cornucopia.cornubot.se/2013/01/notkreatur-i-sverige-1866-2007.html

    WWF om naturbete:
    http://www.wwf.se/vrt-arbete/jordbrukslandskap/naturbete-och-naturbetesktt/1129709-naturbete-startsida
    http://www.wwf.se/vrt-arbete/jordbrukslandskap/naturbete-och-naturbetesktt/1129747-naturbetesktt-intro
    http://www.wwf.se/vrt-arbete/ekologiska-fotavtryck/kttguiden/1595319-ww-fs-kttguide-ntktt-naturbete

    Ett citat från den sista artikeln som visar det inte är självklart hur naturbete påverkar saker och ting:

    ”Jordbruksmark som inte plöjs kan lagra in kol genom att en del av växtresterna och rötterna inte förmultnar till koldioxid utan omvandlas till mer stabila kolföreningar som stannar i marken. På så sätt tas koldioxid upp från atmosfären och klimatpåverkan mildras. En del av de växthusgaser som idisslarna ger upphov till kan då kompenseras av att betesmarken och odlingen av vall på åkermarken lagrar in kol. Några studier från Europa visar att om kolinlagringen är stor kan utsläppen från idisslarnas metanutsläpp, gödsel och foderodlingen kompenseras nästan helt (9).

    Möjligheten för de svenska naturbetesmarkerna att ta upp koldioxid ur luften och binda det i marken har bedömts som små (10). Det beror dels på att de ofta är magra d.v.s. det växer inte så mycket biomassa som kan lagras in, och dels på att de varit gräsmarker under lång tid och således uppnått ett jämviktsläge för kolhalten i marken. Åkermarken där vinterfodret odlas har ofta större potential att lagra in kol, speciellt om man övergår från spannmålsodling till permanent vallodling. De data som finns kring kolinlagring är osäkra och varierar stort. Det krävs långa mätserier för att kunna uttala sig med säkerhet om hur mycket kol som lagras in i marken. Kolinlagring är dessutom en reversibel process vilket innebär att om åkermarken börjar plöjas igen släpps koldioxiden som bundits i marken ut igen (11). Man måste också ta hänsyn till vad åkermarken annars kunde ha används till om man inte odlat foder, t.ex. odling av bioenergi antingen genom att röta vallen till biogas eller odling av energiskog. Bioenergi kan ersätta fossila bränslen och gör på så sätt stor klimatnytta. Det finns således ingen enighet idag bland forskarna om kolinlagringens positiva effekter på klimatet ska räknas med eller inte i klimatavtrycket från kött.

    Utifrån försiktighetsprincipen har inte en minskad klimatpåverkan tack vare potentiell kolinlagring tagits med i kriteriet för kategorin Klimat i Köttguiden, då det är svårt att veta om marken där fodret odlas verkligen lagrar in kol (mycket av odlingen av vall sker i en växtföljd med andra grödor och då lagras mindre in än om vallen ligger permanent) och om kolet verkligen kommer stanna i marken i all framtid (även varma torra somrar kan göra att inlagrad kol oxideras till koldioxid igen) (12). Oavsett kolinlagring är vallodling bra på många sätt. Vallodlingen ökar markens bördighet och minskar behovet av bekämpningsmedel. Ur dessa aspekter är det bra med köttproduktionssystem som får till följd att det odlas vall på gårdarna och därmed mer varierade växtföljder.”

    I princip kan vi därför inte säga bu eller bä om detta.

    Men en sak är säker, lokalproducerat naturbeteskött bidrar till den biologiska mångfalden oavsett hur det är med kolinlagringen. Kanske är det rimligt att på grund av det ändå äta en viss mängd nötkött, då förutsatt att det är lokalproducerat.

    • Markus Johansson

      Det lång stycke du citerar läste jag också. Innan jag läste på mer om
      naturbeteskött trodde jag det var bättre än för klimatet än det faktiskt
      verkar vara. Här är ett annat citat som kommer från
      http://www.dn.se/debatt/repliker/lrf-och-svenskt-flyg-svarar-inte-om-klimatmalen/
      .

      ”När det gäller nötköttet så är det helt korrekt att
      matens miljöpåverkan inte bara handlar om klimat, såsom flera debattörer
      påpekar, och inte heller att hela klimatfrågan bara handlar om mat. Vi
      delar helt dessa åsikter. En klimatskatt på nötkött löser inte alla
      problem och vi kommer behöva en mångfald av styrmedel för att adressera
      alla de miljöproblem som dagens livsmedelsproduktion orsakar. Men det
      faktum att det finns ytterligare miljöproblem som måste hanteras,
      innebär inte att nötköttets klimatpåverkan kan negligeras.

      Stefan Edman och Arthur Granstedt
      menar att om bara korna betar så är utsläppen mycket små. Detta är
      felaktigt. Räknar man med alla utsläpp, som Edman påpekar att man bör
      göra, spelar det ingen större roll om korna betar mycket eller äter
      mycket kraftfoder. Betande djur ger högre metanutsläpp per kilo kött,
      medan kraftfoder ger högre utsläpp i foderproduktionen. Det finns inte
      heller något som stödjer påståendet att betesmark binder in tillräckligt
      med koldioxid för att kompensera för de andra utsläppen. Enligt
      Jordbruksverket (Rapport 2010:25) är i själva verket kolinbindningen i
      svenska betesmarker blygsam, och den kompenserar inte för mer än 5-10
      procent av de övriga utsläppen. Även om det är positivt att sträva efter
      minskande utsläpp från nötkött ger den samlade forskningen på området
      inget stöd för det så kallade klimatsmarta nötköttet.

      Det
      här talar helt emot vad Ehrenberg säger i sin artikel. Han konstaterar
      att naturbeteskött ÄR (d.v.s presens) klimatneutralt. Jag litar mer på
      de 14 undertecknare (varav många doktorander / professorer i energi och
      miljö) av debattartikeln än vad jag gör på Ehrenberg. Därmed inte sagt
      att man inte bör producera naturbeteskött i Sverige i viss mån, den
      rankas ju trots allt som bästa produktionssätt av nötkött i köttguiden,
      trots dess klimatpåverkan.

      Ur klimatsynpunkt spelar det inte så
      stor roll om köttet är producerat lokalt eller är fraktat långt eftersom
      utsläppen från frakten är förhållandevis liten. Det är typen av kött
      och produktionsfaktorerna som spelar mest roll. Så jag hänger inte
      riktigt med av vilken anledning du anser att det är viktigt med
      lokalproducerat? Vi behöver inte, men kan, äta kött för att må bra. För
      egen del tycker jag det kan vara viktigt ur självhushållningssynpunkt
      att producera mat lokalt, att det gör oss mindre beroende av import och
      vårt samhälle blir mer resilient.

      Angående Cornucopia så har hen en del att lära om hur kor fungerar:
      http://uppsalainitiativet.blogspot.se/2015/11/kor-i-kretslopp.html

  • Pingback: Johan Ehrenberg har rätt om köttet | Svensson()