Johan Ehrenberg har rätt om köttet

Det är ingen tvekan om saken. Johan Ehrenberg har rätt om köttet i den debatt om köttindustri, köttkonsumtion, växthusgaser, växthuseffekt och klimat som uppstått i tidningen ETC efter att han skrev en artikel om felaktigheterna i filmen Cowspiracy. Jag har också skrivit en del inlägg med samma politiska linje som Johan Ehrenberg i frågan. Den senaste var just en kommentar till filmen Cowspiracy och Ehrenbergs ledare. Nu har Ehrenberg svarat sina kritiker, i första hand veganer och kötthatare, men även andra. Jag väljer att citera honom då jag är helt överens med honom:

Det är inte oviktigt att minska boskapshållningens omfattning, och därför ska vi bekämpa den fossila köttindustrin.

Men om vi politiskt ska klara det måste vi inse att boskap kommer finnas på jorden och det är därför jag utgår från gräsätande idisslare som en bra målsättning. Då kommer, enligt en del beräkningar, nötkött minska med två tredjedelar. Bra så. Det blir då kanske fyra procent lägre utsläpp på jorden.

En ko som får äta gräs är del i en naturlig kolcykel. Då tillför vi inte extra fossil energi. Får den äta vall i ett kretslopp där marken aldrig blir sönderbetad så lagrar vi i jorden växthusgaser (något som biologen och Stefan Edman m.fl. förespråkar). Får den vandra i hjordar kan den skapa ny matjord som binder växthusgas.

Dessutom behöver vi mer jord! Flera av dem som hört av sig angående min artikel, däribland Jens Holm, förstår inte detta utan tror att kor bara äter upp människans mat. Tvärtom skapar kor mer mat, även vegetarisk, om de får leva rätt.

Det märkliga i kodebatten är att många som är emot kött missar att plogen är ett stort utsläppsproblem. Våra förstörda utarmade jordar läcker! FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) vill att fler bönder ska sluta ploga mark och istället låta mask, svamp och bakterier förbättra jorden. Det är sant att det finns olika åsikter om hur mycket kol som binds i gräsmark i Norden jämfört med andra delar av Europa, och därför räknas inte kollagring med i till exempel Jordbruksverkets utsläppssiffror. Som alltid är Jordbruksverket konservativt och rädda för förändring.

Men metanet då? Det är korrekt att metan är en potent växthusgas som vi bör minska kraftigt. Fredrik Hedenus redogör i sin replik tydligt för hur det fungerar. Mest metan på jorden – över 50 procent! – kommer dock från fossil energiproduktion. Tar vi bort den löser vi det stora problemet. Metan från gräsätande kor (säg en tredjedel av dagens kor) kommer att finnas kvar. Det bryts ner till CO2 på tolv år och om vi alltså binder mer CO2 (med skog, biokol, jordlagring och så vidare) kan vi hantera den metan som alltid kommer skapas av kor.

Det är vår uppgift. Kor har rätt att leva, inte sant? Fram till för 150 år sedan klarade jorden det utan problem. Men sedan människan började ta upp fossil energi har kolcykeln blivit ansträngd.

Den som tror att kor i sig ALLTID kommer öka metanet på jorden säger egentligen att deras liv, de miljarder och åter miljarder kor som funnits hittills, är orsaken till den globala uppvärmningen. Men så är det ju inte. Det är tillförseln av nedgrävd kol (och jordförstörelse) som skapar klimathotet och kornas roll i det hela är – om vi gör rätt – neutral.

Min poäng är att kon platsar och ska finnas på vår jord, och det är människans ansvar att göra det möjligt för kon att få leva.

Kor skapar metan, men det gör även annan matproduktion, till exempel ris. Ingen forskare har vågat föreslå förbud av risodling (eftersom det är vansinnigt med tanke på världens riskonsumtion). Däremot diskuteras nya sätt att odla som minskar utsläppen. Det är bra. Precis som klimatsmartare sätt att hantera kor är bra.

Kan kor göra nytta för klimatet? Nej, säger bland andra Holm och Hedenus. Ja, säger Edman, Savorys, Rattan Lal, Soussana m.fl. Själv tror jag mer på de som arbetar för permakultur, roterande betesbruk och ökad kollagring i mark än på dem som stöder storskaliga industrijordbruk. Jag är faktiskt lite förvånad över att V:s klimatpolitik verkar handla om att stödja plogade storjordbruk istället för småskaliga jordskapande bönder. Den vegetariska idén måste inte göra partiet blint för alternativ så att man missar en möjlig kolsänka. Vi har tre gånger mer kol i jorden än i atmosfären och bundet i växter. Att lagra i jord är oerhört viktigt. Kor kan göra det åt oss. Dagens jordar har 50 procent mindre lagrat kol än de hade för 200 år sen. Tänk om vi vände på det!

Finns det för många kor? Ja om de lever som dagens, på extremodlat kraftfoder, i industrijordbruk. Men hur många kor som kan leva på gräs och öka kolet och näringen i jorden vet vi inte. Låt gräset bestämma antalet kor.

Vad skapar skogsavverkning? Enligt flera som reagerat på min text, däribland Jens Holm, är det till framför­allt korna. Det är en naiv syn på kapitalistisk ekonomi. Skogsskövlingen beror på träindustrin. Även om alla kor försvann på jorden skulle skogsskövlingen fortsätta för kortsiktig vinst. Skogsskövlingen fanns långt före tillväxten av nötkött och odling i nedhuggen skog kommer fortsätta tills den förbjuds.

Det jag själv skrivit tidigare är:

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

About these ads