”Att odla genmodifierat en moralisk skyldighet”

795 miljoner människor på jorden är kroniskt undernärda. Ett sätt att åtminstone delvis hjälpa dessa människor, som i värsta fall blir blinda eller dör på grund av näringsbrist, är genom genmodifierad mat. Det hävdar etikforskare på KTH.

– Ett av de främsta argumenten mot genmodifierad mat idag är att den skulle vara skadlig för vår hälsa. Detta argument saknar stöd i verkligheten. En enorm forskningsinsats har gjorts på området. EU-kommissionen har exempelvis satsat 300 miljoner euro på 130 olika forskningsprojekt för att söka bevis för detta. 500 forskargrupper har i 25 år forskat om genmodifierad mat kan påverka människor negativt. Man har inte kunnat se att genmodifierade grödor som sort är med skadlig än någon annan gröda, säger Payam Moula, forskare på avdelningen för filosofi vid KTH.

Payam Moula menar att det går att vända på argumentet och formulera frågan: Vad finns det för risker med att inte använda genmodifierad mat?

– Golden rice, det gyllene riset, är ett ris som genmodifierats till att producera betakaroten. Detta ris är en av flera grödor speciellt framtagna för humanitära syften. Våra kroppar gör om betakaroten till vitamin A, och det är därför speciellt användbart i utvecklingsländer. 600 000 barn under fem dör varje år på grund av A-vitaminbrist. Det gyllene riset har varit redo att användas i 15 år, likväl är det inte tillåtet.

Den mängd mat som produceras i världen just nu är tillräcklig för att försörja jordens befolkning. Om den kunde omfördelas.

Ökad matproduktion

Framtiden ställer större krav på den globala matproduktionen. Maten kommer tids nog att bli en ännu större bristvara i utvecklingsländer.

– För att försörja jordens befolkning år 2050 kommer vi att behöva öka mängden producerad mat med cirka 60 till 100 procent. Och det på ungefär lika stora jordarealer som används för jordbruk idag. Att tillåta genmodifierad mat där den gör nytta är alltså vår moraliska skyldighet.

Vad är det då som gör att människor är skeptiska till genmodifierad mat?

Ett argument är att den inte skulle vara naturlig.

– Mycket handlar om den känsla människor har inför något, till exempel ny teknik inom matområdet. Ur ett etiskt perspektiv är dock naturlighetsargumenten svagt. Man kan fråga sig vad som är onaturligt respektive naturligt. Är all majs onaturlig? Vi har ju förändrat och förädlat denna gröda i tusentals år.

– Vi har gödslat odlingar länge, och idag gör vi det med hjälp av avancerade produkter och teknik vilket knappt kan anses vara naturligt. Men kanske viktigast av allt, det verkar inte finnas något som rättfärdigar varför det onaturliga skulle vara dåligt. Jag brukar hänvisa till filosofen John Stuart Mill. Han sade att det är irrationellt och omoraliskt att sträva efter det naturliga. Gifter, olyckor och sjukdomar är till exempel naturliga, och vi försöker förebygga och undvika allt sådant.

Veganism via skäktning

Han tillägger samtidigt att genmodifierad mat blivit en laddad politisk fråga. Argumenten är känslomässiga och har blivit mer ideologiskt styrda än forskningsbaserade. Företag som Monsanto blir till slagträn som fungerar halvbra i den politiska debatten men dåligt i en filosofisk argumentation.

– Det är korrekt att stora företag som jobbar med genmodifierad mat gjort mindre bra saker. Men att hävda att tekniken därmed är dålig, det är ingen bra argumentation. Vi ska inte heller glömma att mat har en stor plats i vår kultur och är en betydande del av vår identitet. Det kan handla allt från veganism via skäktning som slaktmetod till mannen som blir otålig om han inte får grilla.

Genetisk transformation är den teknik som idag används genetisk modifierade grödor, men det finns enligt Payam Moula väldigt många olika varianter av växtförädlingstekniker.

– Man kan producera två grödor som är identiska och där man använder helt olika växtförädlingstekniker. En av dem skulle kunna vara genmodifiering, en annan att man helt enkelt bara valt ut de grödor med bäst förutsättningar. Dagens regelverk säger att dessa ska behandlas olika trots att de har identiska egenskaper. Vad är det då som är så unikt med genetisk modifierade grödor som gör att dessa ska särbehandlas? Det är högst oklart.

Bedömning från fall till fall

Ett sätt att hantera genmodifierad mat är alltså att analysera varje gröda ur ett etiskt perspektiv.

– Jag förespråkar bedömning från fall till fall. Vi måste granska grödorna utefter hur de påverkar hälsan, miljön och klimatet. Alla enskilda grödor, oavsett hur de är producerade, måste bedömas på sina egna meriter. Detta är inte särskilt radikalt. Det är så man vanligtvis jobbar.

Miljö är ett annat område där risker med genmodifierade grödor lyfts fram. Det finns en rädsla för att nya grödorna okontrollerat ska sprida sig eller skada det lokala ekosystemet. Dessa risker är att ta på allvar och miljöhänsyn bör alltid finnas med i jordbruksfrågor, oavsett vilken gröda eller teknik som diskuteras. Men idag finns ett motstånd mot genmodifierade grödor som kan minska användandet av bekämpningsmedel, gödsel, konstbevattning och jordbearbetning. Detta motstånd är kontraproduktivt ur miljösynpunkt.

Samtidigt hävdar Payam Moula att vi människor på intet sätt har en moralisk förpliktelse att äta mat som är genmodifierad, eller att odla den. Vi måste inte heller gå och köpa den i affären.

– Men vi ska inte heller förbjuda forskning eller användningen av genmodifierad mat där den verkligen behövs.

Potatis med lågt glykemiskt index

Forskning runt genmodifierad mat sker hela tiden runt om i världen, så även i Sverige. Vid Sveriges lantbruksuniversitet jobbar forskarna till exempel med genmodifierad potatis. Poängen med potatisen är att den har lågt glykemiskt index. Payam Moula menar att forskning runt genmodifierad mat traditionellt haft lantbrukare i fokus. Nu börjar fler produkter komma som riktar in sig direkt till slutkonsumenten.

– Livsmedelstillsatser och mediciner är redan idag baserade på ingredienser som är genmodifierade. Har du varit i USA så är det värt att betänka att du förmodligen fått i dig sådan mat då de haft storskalig odling allt sedan 1996. Men visst finns det seriös kritik värd att ta på allvar när det kommer till företag som jobbat med detta. Maktrelationen mellan multinationella företag och bönder är en sådan sak, patentlagstiftning en annan.

Eftersom matproduktion är en rejäl klimatutmaning då den står för 25 procent att utsläppen av växthusgaser kan genmodifierad mat spela en roll även här. Om till exempel grödor utvecklas som i det långa loppet ger mindre utsläpp blir jordbruket mer hållbart.

Så genmodifierad mat är den bästa lösningen på undernäring och miljöproblem samtidigt?

– De som är emot genmodifierad mat brukar framhålla omfördelningen av mat som ett argument. Låt oss satsa på det också, om, när och där det fungerar. Ekologisk mat är ett annat argument. Där kan vi också göra en kraftansträngning. Som i Sverige där vi har ett överflöd av mat.

Han menar dock att detta inte skulle fungera i länder med andra förutsättningar för jordbruk samt där redan små prisjusteringar kan få mycket stora konsekvenser. Någon som blev tydligt 2008 då rispriset gick upp kraftigt vilket fick svåra följder.

– Som sagt, det ena utesluter inte det andra. Läget är akut och vi behöver göra allt vi kan samtidigt.

Svensson/KTH

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , ,

About these ads