Privatskolor förstärker sociala skillnader

Marknaden gjorde gjorde sitt intåg i stockholms skolor under 1990-talet. Från att ha varit fåtaliga och ideellt styrda blev de fristående skolorna fler, många drivna som aktiebolag och sedan uppköpta av stora vinstdrivande utbildningskoncerner. Den fria skolmarknaden har förstärkt de sociala skillnader i Stockholms gymnasieskolor.

Marknaden har gjort sitt intåg i skolan, en förändring som för Stockholms gymnasieskolor tog fart i slutet av 1990-talet. Nu disputerar Håkan Forsberg med avhandlingen ”Kampen om eleverna” – en studie av denna förändring i skolorna. Studien visar att skolorna i allt större utsträckning anpassar sig efter en social ordning i gymnasieskolan som varit stabil över tid.

Under 1990-talet avreglerades skolsystemet och skolpeng infördes. Från att ha varit fåtaliga och ideellt styrda blev de fristående skolorna fler, många drivna som aktiebolag och sedan uppköpta av stora vinstdrivande utbildningskoncerner.

Stora ekonomiska intressen

– Det är avsevärda ekonomiska intressen som står på spel: enbart året 2011 var drygt 75 000 gymnasieelevers samlade skolpeng i Stockholmsregionen värd 8,5 miljarder kronor, berättar Håkan Forsberg.

”Kampen om eleverna” är en studie av denna genomgripande omvandling. Statistik över samtliga gymnasieelever i Stockholmsregionen, dokument och arkivmaterial samt intervjuer med skolledare och marknadsförare har använts för att analysera expansionen och differentieringen av skolor och program, de regionala sociodemografiska förhållandenas betydelse för skoletableringen, och hur elever med olika slag av resurser fördelas på olika skolor.

– Ett huvudresultat är att etableringen av en skolmarknad inte ändrade den grundläggande sociala strukturen i gymnasiefältet, säger Håkan Forsberg. Hierarkierna och skillnaderna har i stort förblivit desamma.

Ökad differentiering

Däremot bidrog skolmarknaden till en ökad differentiering som tillät skolor att anpassa sig till strategierna hos sociala grupper med särskilda tillgångar. I analyserna träder tre kategorier av skolor fram: De marknadsorienterade skolorna, de marknadsutsatta skolorna och elitskolorna.

De marknadsorienterade skolorna försöker vinna mesta möjliga fördelar ur de nya konkurrensvillkoren. De marknadsutsatta skolorna saknar förutsättningar för att mobilisera de resurser som konkurrensen kräver och hänvisas till särskilda nischer, såsom undervisning av elever med utländsk bakgrund eller särskilda behov. Medan elitskolorna och deras resursstarka elever och föräldrar skyr strategier som vittnar om marknadsanpassning och litar till en kompetent lärarkår och traditionella utbildningsvärden.

Samtidigt har elevernas och familjernas samlade utbildningskapital – betyg från grundskolan och föräldrars utbildningsbakgrund – fått särskilt stor betydelse för vilken av dessa typer av skolor man väljer. Att centrala Stockholm har stor dragningskraft är också tydligt.

Svensson/Södertörns högskola

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , ,

About these ads