Fjärrvärme kan ta oss till klimatmålet

Utbyggnad av fjärrvärme i Europeiska städer kan minska utsläppen av koldioxid med en miljard ton per år. Men det saknas ofta kunskap bland beslutsfattare som kan leda till de nödvändiga investeringarna för ett framtida hållbart energisystem.

Forskare vid Högskolan i Halmstad ska nu bidra med kunskap om fjärrvärme-teknik, genom ett nytt projekt inom EU:s åttonde ramprogram, Horisont 2020.

– Fjärrvärme är ett mycket bra och effektivt verktyg för att uppnå de framtida energi- och klimatmålen. Tekniken innebär lägre kostnader, lägre klimatpåverkan och högre försörjningssäkerhet. Ett problem är dock att fjärrvärme principiellt bygger på lokala förutsättningar, vilka kan vara svåra att uppskatta och därför ofta gjort att tekniken förbisetts. Man måste bygga ut näten där tekniken kan göra störst nytta, främst i tätorterna, säger Urban Persson, universitetslektor i energiteknik vid Högskolan i Halmstad.

I Sverige står fjärrvärme för knappt 60 procent av uppvärmningen av våra bostäder. I övriga Europa ser det helt annorlunda ut.

Alternativ metodik

Forskarna vid Högskolan i Halmstad har i nära samarbete med en grupp forskare från Aalborgs universitet i Danmark, utvecklat en ny, alternativ metodik för att bland annat beräkna uppvärmningsbehov till bostäder i Europa och att matcha dessa mot lokala tillgångar och resurser. Samarbetet påbörjades redan 2011 och har sedan utvecklats genom tre tidigare projekt under det övergripande namnet Heat Roadmap Europe, HRE.

Det fjärde projektet inom Heat Roadmap Europe, som är en jämförande energisystemstudie i de 14 största länderna inom EU, har nyligen blivit godkänt av EU:s åttonde ramprogram Horizon 2020. Det innebär att projektet fått förhandsbesked om medel motsvarande 20 miljoner kronor. Studien kommer att börja i mars 2016 och pågå i tre år.

– Vi är extra glada över beskedet eftersom det inte är ofta man som forskare får möjlighet att långsiktigt förbättra och utveckla en metodik. Mycket information finns redan, bland annat vet vi en hel del om hur mycket energi som kan återvinnas från större energi- och industrianläggningar i Europa, säger Urban Persson.

Omställning till mer restvärme

Det övergripande målet för projektet är att övertyga beslutsfattare och investerare att utveckla lagstiftningen och investera i nya marknader som kan ställa om värmesektorn i Europa till mer restvärmeåtervinning och förnybar energi under de kommande 30-40 åren. Målsättningen är att påverka energilagstiftningen på lokal nivå, såväl som nationellt och övergripande inom EU.

– Vi kommer att visa hur det är möjligt att spara upp till 3 miljoner GWh av fossila bränslen i Europa per år. Det kommer dock att krävas stora investeringar idag för att reducera nettokostnaden för värme och kyla i Europa långsiktigt, säger Sven Werner, professor i energiteknik vid Högskolan i Halmstad, som också ingår i forskargruppen.

De 14 länder som ska studeras, står för över 85-90 procent av värmebehovet i byggnader i Europa, vilket ökar möjligheten att påverka hela fjärrvärmesektorn. Projektet ska även kartlägga vilka anläggningar och andra källor till förnybar energi som kan användas för att matcha behoven.

Vassare teknik och ökad lönsamhet

– Fjärrvärme är annorlunda än annan energiförsörjning i och med att den utgör återvinningsdelen i energisystemet. De flesta delarna inom energisystemet har designats utifrån att fossila bränslen har varit huvudalternativet för energitillförsel, vilket även gäller för hur fjärrvärmesystem har utformats, säger Urban Persson.

Forskarna inom Heat Roadmap Europe är överens om att det krävs en vassare fjärrvärmeteknik för att öka lönsamheten för framtidens fjärrvärme. Dessutom bör fjärde generationens fjärrvärmeteknik vara harmoniserad i Europa för en sund industriell bas för framtidens fjärrvärme.

– Vi ser verkligen fram emot fortsättningen på vårt arbete med Heat Roadmap Europe och förväntar oss att resultatet av det här projektet kommer att bli mycket användbart även på kort sikt, eftersom det handlar om hur vi på ett kostnadseffektivt sätt kan minska koldioxidutsläppen i energisystemet i hela Europa, säger Urban Persson.

Svensson/Högskolan i Halmstad

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , ,

About these ads