Fler politiker utsätts för trakasserier, hot och våld under valår

Under valåret 2014 var utsattheten för trakasserier, hot och våld bland förtroendevalda högre än under 2012. Särskilt högt var påhopp från vad som uppfattas som politiska extremister. Det visar Politikernas trygghetsundersökning från Brottsförebyggande rådet (Brå).

Nästan tre av tio (28 procent) av de förtroendevalda uppger att de utsattes för trakasserier, hot eller våld i samband med sitt politiska uppdrag under 2014. Motsvarande andel för 2012 var två av tio (20 procent). Ett valår innebär att de förtroendevalda är mer exponerade i media och vistas mer ute bland medborgarna genom debatter, torgmöten och annat som ingår i en valkampanj. Även om en större andel utsätts för fysiska angrepp 2014 jämfört med 2012 så är ändå hot eller påhopp i sociala medier den vanligaste formen av utsatthet.

– Vi har studerat ett supervalår som ser annorlunda ut för politiker jämfört med ett mellanliggande år. Därför bör man snarare se undersökningen som en jämförelse mellan valår och mellanliggande år än en jämförelse över tid, säger Carl Command, utredare på Brå.

Vanligare med politisk extremism under valår

Andelen utsatta som uppgav att förövaren var en politisk extremist var högre valåret 2014 jämfört med 2012; 32 respektive 19 procent.

– Att det är ett fokusskifte under valår speglas också i att politiska beslut som motiv för olika påhopp var ovanligare under valåret 2014 än under 2012, säger Sanna Wallin, utredare på Brå. Däremot var uppmärksamhet kring den förtroendevalda som person vanligare under valåret.

Yngre mer utsatta än äldre

Generellt är de yngre förtroendevalda mer aktiva i sociala medier än de äldre. Det är också bland de yngre som utsattheten för hot, trakasserier och olika påhopp är som störst. Av de förtroendevalda som är 29 år eller yngre, uppger 50 procent att de utsattes under 2014. Motsvarande siffra i åldersgruppen 30-39 år är 38 procent utsatta. Den åldersgrupp med flest antal förtroendevalda, 60-69 år, utsattes i minst utsträckning, 21 procent.

Anmälningsbenägenheten fortfarande låg

Generellt sett polisanmäls en liten andel av händelserna (19 procent) medan nästan hälften av händelserna (46 procent) rapporteras till annan än polisen.

– Anmälningsbenägenheten måste öka men de förtroendevalda behöver också mer kunskap om vart de kan vända sig om de blir utsatta, säger Sanna Wallin.

Svensson/Brå

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , ,

Liked it? Take a second to support Svensson on Patreon!
Become a patron at Patreon!