Enligt Ivar Arpi är liberaler mindre toleranta än konservativa

Ivar Arpi är en reaktionär ledarskribent på SVD. Han har noll kännedom om den svenska vänstern och noll koll på vad socialister faktiskt tycker. Han tror att liberaler är vänster för det är vad vänster i US-amerikansk forskning och debatt betyder och också i allmänhet kallas. Det är först vid översättning till svenska begreppet liberaler helt felaktigt brukar bytas ut mot vänster. I USA anses liberaler vara vänster. Hilary Clinton är vänster i USA. Hon är inte på något sätt socialist utan liberal och knappast vänster på något sätt i en svensk kontext.

Ivar Arpis senaste ledare om tolerans och vem som förstår vems åsikter blir därmed totalt meningslös då den inte har någon som helst relevans för vilka som är toleranta och icke-toleranta i en svensk kontext. Nu finns det som tur är också undersökningar från Sverige.

De undersökningar som gjorts i Sverige (exempelvis av Forum för levande historia och olika myndigheter) visar på motsatsen till det som Ivar Arpi säger. Toleransen för i stort sett allting är mycket större på vänsterkanten. Däremot är det helt klart så att sverigedemokratiska politiker är mer utsatta för trakasserier och hot än andra. Men det har mycket lite med tolerans att göra och sannolikt mycket mer med att sverigedemokratiska politiker i mycket högre utsträckning än andra partiers politiker är människor från mer osäkra sociala miljöer där brottsbelastningen är hög.

I sådana brottsbelastade miljöer tenderar hot och trakasserier att vara mycket vanliga. Att Sverigedemokratiska politiker är mer brottsbelastade än andra är väldokumenterat. Att hot, trakasserier och våld är vanligare i sådana miljöer är också välbelagt. Det är därmed troligt att ett samband finns mellan dessa två saker, vilket gör att Sverigedemokratiska politiker blir mer utsatta.

Det är också mycket vanligt bland dessa SD-politiker att skylla ifrån sig på vänsterfolk, socialister, även om de inte har en aning om vem som gjort något. Det finns till och med en rad fall där de själva har hotat varandra eller själva har skadat sig där de skyllt på vänsterfolk. Det finns i ljuset av det anledning att ta den aktuella statistiken vad det gäller SD-politiker med en stor nypa salt då den den bygger på vad politikerna själva uppger. SD-politiker är inte kända för att vara sanningssägare.

Arpi  förväxlar också tolerans med acceptans. Att tolerera något innebär inte att vi måste acceptera något. Att protestera mot det vi tycker är orätt (som exempelvis förföljelser av judar eller muslimer) och de som företräder sådana åsikter är inte intolerans. Det är demokrati och tolerans.

Det kan aldrig vara rätt att stillatigande acceptera rasism, förtryck, trakasserier etc. Därför anser en stor majoritet av den svenska vänstern, dvs socialister, att personliga trakasserier mot enskilda nazister eller sverigedemokrater är helt oacceptabelt.

Att däremot protestera mot deras politiska företrädare i form av partier och dessa offentliga möten med mer är däremot ett uttryck för demokratiskt sinnelag. Det finns ingen anledning att i en demokrati acceptera att rasistiska, nazistiska och inskränkande åsikter framför utan att bli emotsagda bara för att vi måste vara toleranta mot enskilda individer. Tolerans och demokratiska protester går helt enkelt hand i hand. Det är två sidor av samma mynt.

Vi socialister tolererar att någon tycker som Ivar Arpi, men vi förbehåller oss den demokratiska rättigheten att protestera mot dessa åsikter då det ingår i yttrandefriheten. Tolerans är inte detsamma som att hålla käften även om Api tycks tro det. Borde han inte som en följd av sin inställning faktiskt sluta skriva ledare. Han visar ju en klar intolerans mot liberaler trots allt (även om han i sin ignorans och okunnighet tror att han angriper socialister).

Att inte protestera mot nazister och att inte agera mot dem i tid kostade nästan alla Europas judar deras liv. Detta är vad Arpi i praktiken hävdar. Det är intolerant att protestera mot rasister och nazister hävdar han. Det är en inställning som kan leda fram till samma fruktansvärda händelseförlopp som på 1930-talet. Vi socialister vill i all falla inte stillatigande se på när en sådan utveckling hotar. Därför protesterar vi mot rasister, nazister, homofober, antisemiter, islamofober mot antiziganism, könsorättvisor, klassorättvisor och ledarsskribenter av Ivar Arpis slag.

Det finns inga socialister i Sverige som vill inskränka yttrandefriheten. Det var inte socialister som vill rensa ut vissa böcker på biblioteken osv. Självklart vill vänstern att den politisk debatten ska förskjutas vänsterut. Det är ju ett av målen med socialisters politiska verksamhet. Arpi vill förskjuta debatten högerut och för att göra det hittar han på åsikter hos vänstern. Åsikter som bara finns hos en minoritet vänstermänniskor men som är desto vanligare bland de som stöder liberala borgerliga partier som Miljöpartiet och Feministiskt Initiativ än bland socialister. Det verkar som om det är liberalerna som är problemet, inte socialisterna, inte vänstern. Det är liberalerna som är intoleranta, inte vänstern, inte socialisterna.

Det är svårt med tolerans och Ivar Arpi hamnar väldigt fel. Det är svårt med tolerans och vi kan konstatera att US-amerikanska undersökningar visar att liberaler är mer intoleranta än andra. Framförallt när det gäller andras politisk uppfattningar. Samtidigt visar svenska undersökningar att socialister är mer toleranta. US-amerikanska undersökningar visar att liberaler i större utsträckning protesterar mot det som de upplever är fel. Svenska undersökningar visar att socialister protesterar mot det som de upplever är fel i större utsträckning än andra. Det är bra att protestera mot det som är fel för att låta bli att göra det, att hålla tyst som Arpi vill att vi ska göra, kan få förödande konsekvenser.

Att konservativa och borgerliga åsikter missgynnas i debatten som Arpi avslutar med att säga är däremot bara dumheter. Alla stora svenska tidningar och medikanaler med undantag av Aftonbladets kultursidor domineras av borgerliga, liberala, konservativa och reaktionära skribenter. Det är i allmänhet extremt ensidigt och Arpis falska ledare är ett typexempel på hur det kan se ut. Men en bra sak bevisar han trots allt med hjälp av sina US-amerikanska undersökningar. Liberaler är mer intoleranta än många andra.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

About these ads