Kan klass avskaffas?

Ja, det är i alla fall teoretiskt möjligt att avskaffa mänsklighetens uppdelning i klasser. Större delen av vår tid på jorden har vi ju levt i klasslösa jägarsamlarsamhällen. Kunde vi avvara klassamhället då kan vi göra det nu och i framtiden.

Kan vi avskaffa klassuppdelningen för gott? Nej, troligen inte. Även om vi skapar ett jämlikt samhälle finns alltid risken kvar att en potentiell elit på nytt börjar roffa åt sig mer makt och resurser än andra. Alltså blir en ny överklass. Den faran är konstant.

Varför då? Jo för att vi har ett ännu äldre beteendearv än det jämlika från jägarsamlarsamhället; Tendensen bland våra apliknande förfäder (och bland dagens apor) att bilda sociala hierarkier i flocken. Vi samarbetar men några få får mer mat och sex än andra – en början till klasser.

Om det inte vore så skulle varken gårdagens eller dagens jägare-samlare behöva lägga så mycket energi på att bekämpa individer med ambitionen att bli dominerande alfahannar. Detta via skvaller, skämt, mobbning, utfrysning, fördrivning och till och med mord.

Såväl vårt jägararv som vårt aparv har blivit en del av vår mänskliga natur. Därför är vi medfött såväl jämlikt egalitära (rättvisesökande),

som ojämlikt hierarkiska (elitsträvande). Osjälviska och själviska. Kollektivistiska och individualistiska.

Problemet för vänstern blir då att bygga samhället på ett sådant sätt att våra positiva evolutionära beteendedrag gynnas och våra negativa motarbetas. Vi kan inte ändra vår mänskliga natur, men vi kan kulturellt och politiskt styra den åt olika håll. Men hur?

Plats för diskussion och debatt. Vad i det långvariga småskaliga jägarsamlarsamhället möjliggjorde jämlikhet, och vad i de nya storskaliga jordbruks- och industrisamhällen som följde uppmuntrade till det fullfjädrade mänskliga klassamhällets uppkomst?

Hans Norebrink

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Liked it? Take a second to support Hans Norebrink on Patreon!
Become a patron at Patreon!

7 svar på “Kan klass avskaffas?”

  1. ”Större delen av vår tid på jorden har vi ju levt i klasslösa jägarsamlarsamhällen”

    ”Kan vi avskaffa klassuppdelningen för gott? Nej, troligen inte” … ”Varför då? Jo för att vi har ett ännu äldre beteendearv än det jämlika från jägarsamlarsamhället; Tendensen bland våra apliknande förfäder (och bland dagens apor) att bilda sociala hierarkier i flocken. Vi samarbetar men några få får mer mat och sex än andra – en början till klasser.”

    Ovanstående påståenden är motstridiga. Inte var det väl så att jägarsamhället var undantaget från det äldre beteendearvet?

    Jägarsamhället ligger mycket långt tid tillbaka i tiden, en tid från vilken inga skriftliga källor finns. Det vi får förlita oss på är arkeologiska fynd. Att utifrån dessa tvärsäkert stipulera att jägarsamhället var fullständigt fritt från klasser är inte möjligt.

    Att det fanns alfahannar i jägarsamhället, och därmed klassliknande ,eller början till klassliknande, strukturer, måste anses som sannolikt. Att vissa jägare var framgångsrikare än andra och likt rovdjurens alfahannar var de som tog de bästa bitarna av bytet får anses logiskt.

    Att det fanns revirhävdande (d.v.s. en primitiv form av ägande) bland jägare och jägarflocker, likt det gör hos många andra djur, kan på inget sätt uteslutas.

    Att det, likt i djurlivet, uppkom konflikter vid parbildning får anses sannolikt. De ”starkaste” och ”vackraste” lär ha gått segrande ur dessa strider.

    Nej, för mig framstår bilden av jägarsamhällets klasslöshet som romantiska drömmar. Jägarens liv var nog ganska tufft, precis som det är för många andra rovdjur.

    1. En del av de jägar- och samlarsamhällen som finns kvar är i många fall jämlika och sällan är livet hårt. Men det finns däremot ofta en strikt könsuppdelning vad det gäller arbetsuppgifter (ex. sanfolken i södra Afrika). Det finns dock också jägar- och samlarsamhällen med extremt mycket våld mot kvinnor (ex. yanomami i Amazonas) så jag tror också Hans har en lite romantiserad bild. Men han kommer säkert att svara själv. Motstridigt är det förstås, men studier av människor i modern tid visar att vi har bägge tendenserna, dvs både jämlikhet och jämställdhet och hierarkier. Vilket som blir viktigast i ett samhälle styrs av den politik och den lagstiftning som finns.

  2. Det är klart att lagstiftning och politik påverkar. Annars skulle ju alla länder vara likadana. Alla folk vara likadana. Så är det inte.

    1. ”Det är klart att lagstiftning och politik påverkar.”

      Absolut, min tes, som jag nog tycker framgår ganska tydligt, är att samhällets styrbarhet är begränsad. Jag menar inte att samhället är ostyrbart. Det jag säger är att styrbarheten inte är stor nog för att idealsamhällen skall kunna upprättas.

      Med lagstiftning och politik, som ´på ett vettigt sätt förhåller sig till den mänskliga naturens begränsningar, kan vi skapa någorlunda drägliga samhällen (demokratiska fri- och rättigheter, socialförsäkringssystem, begränsad brottslighet, o.s.v.. o.s.v.). Dock, steget från detta någorlunda drägliga samhälle till ett idealsamhälle, vi kan kalla det klasslöst eller Edens lustgård, är steget – beroende på den mänskliga naturens begränsningar i form av motverkande egenskaper – oändligt.

      1. Jag tror du, Hans och jag i stort sett är överens. Politik som går ut på att förändra människan som varelse fungerar inte. Men politik som går ut på att stärka människans jämlikhetsträvande, empatiska, samarbetande och solidariska sidor fungerar. Det gör naturligtvis också det omvända, men en sådan politik vill inte jag ha.

Kommentarer är stängda.