Okunnigheten om fiske haglar i tidningen ETC

Anders Englesson, gruppledare för miljöpartiet i Karlshamn har skrivit en totalt okunnig debattartikel i ETC om fiske på skarpsill i Östersjön. Utgångspunkten är den vanliga och alltid lika felaktiga. Stora båtar dammsuger havet och fiskar slut på all sorts fisk. Vilket är trams och osanning. Han påstår exempelvis att det finns 90 meter långa fiskebåtar som ägnar sig åt fiske i Östersjön och att de skulle komma från Västkusten. Det finns inte en enda 90 meter lång fiskebåt i Sverige och faktiskt inte en enda 90 meter lång fiskebåt som fiskar i Östersjön, även om det normalt finns en så lång båt i Danmark. men den fiskar inte i Östersjön. Inte för att det skulle varit ett problem, en stor båt fiskar nämligen inte mer än en liten. Den förbrukar istället mindre bränsle och hur mycket en båt fiskar beror på kvoterna/fiskerättigheterna och inte på båtens storlek.

Han påstår också att bifångst av lax är ett problem i skarpsillsfisket. Inte heller det tycks vara sant. Det går inte att hitta en enda rapport på nätet som säger att bifångst av lax är ett problem vid skarpsillstrålning. Inte en enda rapport som bekräftar Anders Englesson uppgifter från och om en rapport från 2010 gjord av SLU. Jag utesluter inte att lax fångas som bifångst i skarpsillsfiske. Det verkar naturligt att det skulle vara så då skarpsill är en viktig föda för lax i Östersjön. Det stora bifångstproblemet vid skarpsillsfiske handlar om sill.

Lax är inte ett bifångstproblem av betydelse vid skarpsillsfiske så vitt jag kan förstå och detta nämns inte som ett problem i några ICES-rapporter om lax och laxfångster. Istället nämns i dessa rapporter att bifångsterna i skarpsillsfisket och sillfisket är små och försumbara. ICES är Internationella Havsforskningsrådet och det är den organisation som rekommenderar hur mycket som kan fiskas utifrån forskning. När det gäller bifångst av torsk så förekommer det också i skarpsillsfisket, men anses inte heller det vara ett stort problem.

Ett faktum som Englesson undanhåller läsaren är att lax, sill och skarpsill i Östersjön inte får säljas som människoföda inom EU då de innehåller för mycket miljögifter, dioxiner. De får dock säljas i Sverige som mat genom att det finns en dispens. Vid tillverkning av fiskmjöl och fiskolja kan dioxinerna tas bort och fiskoljan kan sen säljas till människor eller liksom fiskmjölet användas i foder.

I verkligheten, den som Englesson inte har kontroll på, så är skarpsillsfisket och sillfisket bland det mesta miljövänliga fiske som finns. Bifångsterna är små, påverkan på bottnarna i stort sett inga (fiske med flyttrål är det vanliga och de rör inte bottnarna) och bränsleåtgången är liten.  Fisket konkurerrar inte heller md det kustnära fisket, dels för att små båtar inte kan fiska där de stora fiskar och omvänt, dels för att de fiskar olika arter. Situationen för bestånden av skarpsill och sill är dessutom stabil och någon risk för utfiskning och överfiske finns inte.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

About these ads