Fakta är inte alltid sanning – invandrare och brottslighet

Håkan Boström skriver att fakta inte är fördomar när det gäller invandrare och brott. I en ledarkrönika i GP. Han kritiserar dessutom journalister för att inte presentera korrekta fakta. Problemet med Håkan Boströms artikel är dock att han inte presenterar korrekta fakta och därmed bidrar till att sprida fördomar. Sanningen är inte farlig, men Håkan Boströms klara undvikande av sanningen är farlig. Det medverkar till fördomar. Håkan Boström gör som han brukar. Glider på sanningen och undanhåller sanningen. Men påstår att han sprider sanningen. Det gör han inte.

Sanningen är enkel.

Invandrare är överrepresenterade bland de som dömts för brott. Orsaken till detta är emellertid inte att de är invandrare, Orsaken till detta är att det bland invandrare finns:

en större andel män
en större andel unga
en större andel fattiga
en större andel arbetare

Större delen av brotten i samhället begås av unga fattiga arbetarklassmän. Huvudorsakerna till invandrarnas överrepresentation har alltså inget med att det är invandrare att göra utan har helt andra orsaker. Det är helt enkelt en synvilla. För att tydliggöra det så kan vi ta den enda invandrargrupp där kvinnor utgör majoriteten. Thailändare. De har en mycket låg brottslighet. Håkan Boström vet sannolikt att invandrares överrepresentation är en synvilla då han faktiskt nämner det i förhållande till klass och fattigdom. Det gör det än värre när han ändå vidhåller att han sprider sanningen och korrekta uppgifter. Det gör han inte.

Men det kvarstår även om hänsyn tas till detta ändå en viss överrepresentation. Den beror enligt forskning på rasism bland poliser och rättsväsen. Det är större risk för en invandrare att bli utredd för brott, större risk att han blir fälld och större risk för ett allvarligare straff än vad som skulle blivit fallet för en person utan invandrarbakgrund.

Dessutom kvarstår en överrepresentation när det gäller sexualbrott. Där spelar sannolikt en mer gammaldags syn på kvinnor in.

Håkan Boström borde förstå att fakta och statistik inte är sanning. Utan sanningen beror på hur fakta och statistik tolkas. Hur orsakssambanden ser ut. Men det begriper han inte. Därför medverkar han tillspridning av fördomar och faktaresistens. Såna skribenter som Boström är farliga.

Läs mer:

Källor är Brå statistik och rapporter. De flesta finns länkade i flera av inläggen jag länkat.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

About these ads

  • Mowits

    Du skriver ”Större delen av brotten i samhället begås av unga fattiga arbetarklassmän” Vidare att invandrare som begår brott tillhör den kategorin. GW Persson och andra kriminologer har utifrån statistik över brott framfört att ett enkelt recept för att få ner brotten vore att låsa in det fåtal män som står för mångfaldsbrotten, stölder, rån, inbrott och narkotikabrott. Vissa kanske en gång tillhörde arbetarklassen men, om du sett Tjuvheder, är de utslagna – ett trasproletariat. Många börjar tidigt i tonåren med droger och har inte haft ett stadigvarande arbete utan på sin höjd kortare påhugg här och där. Samma med invandrarungdomar i miljonprogramsområdena – de har inte försörjt sig på arbete utan kriminalitet. De vet inte vad facklig anslutning är – så att kalla dem arbetarklass är att kränka klassen! Det är en borgerlig syn på arbetarklassen att där finns de ohederliga. De finns i borgarklassen och i trasproletariatet!

    • Jag är arbetare. Har alltid varit arbetare. Så även idag trots att jag väl numera på grund av att jag inte får några fasta jobb har ett eget företag. Även under den ungdomstid jag var kriminell på samma sätt som ungdomar ur arbetarklassen är idag. Som ungdomarna i förorten är idag. Ibland jobbar de, ibland jobbar de inte.

      De personer som Persson pratar om är de som fastnar i kriminalitet även som vuxna. Det är nåt tusental. Deras betydelse är överdriven. Dessutom sitter de ständigt och jämt i fängelse. Brottsligheten minskar inte för det. Fängelsestraff har ingen betydelse för nivån på brottsligheten helt enkelt. Det säger också Leif GW Persson om du nu har mer tilltro till honom än till mig.

      Min far vara arbetarklass även då han var tvungen att tigga för att familjen skulle överleva. Farfar var arbetarklass även under de långa perioder han inte hade något arbete eller något vitt arbete på grund av att han var kommunist.

      Det finns ingen gräns mellan arbetarklass och trasproletariat. Ena dagen har du jobb. Nästa månad har du det inte. Så har det alltid varit för många i arbetarklassen med undantag för perioden 1950-1980 ungefär. Ditt resonemang saknar relevans som jag ser det.

      • Mowits

        ”Trasproletariatet, denna passiva förruttnelse av de understa lagren i det gamla samhället…. Enligt hela sin levnadsställning kommer de dock att vara beredvilliga att låta köpa sig för reaktionära syften.”(Kommunistiska manifestet).
        Det finns många historiska exempel då borgarklassen, tex i förberedelse för fascistiskt maktövertagande, nyttjat trasproletariatet. I Sverige har länge funnits a-kassa vid arbetslöshet, som varit konjunkturbetingad, särskilt i vissa branscher typ byggbranschen. Att de delar av arbetarklassen som regelbundet drabbas arbetslöshet då blivit trasproletärer framstår för mig som främmande. Även de invandrare du nämner, dvs de kriminella, lever på bidrag och kompletterar detta med småbrott. Undantaget då de unga män från Nordafrika som lever utanför samhället (gäller även de som bor på HVB-hem och liknande) och därför inte omfattas av socialbidrag.

        • Det finns inga kriminella invandrare på det sätt su nämner. Det är ingen skillnad på kriminella svenskar och invandrare, det är helt vanliga arbetare de flesta. Med jobb ibland. Begår brott ibland. Det finns en grupp på cirka 1 000 personer, inte fler, som anses vara ås kallade livsstilskriminella. Det är en mycket liten grupp som kanske kan kallas trasproletariat. Missbrukare och så. Gängmedlemmarna hör i allmänhet inte till dessa. De cirka 40-100 så kallade nordafrikanska gatubarn som finns i Sverige lever på brottslighet, men det är ju en extremt liten grupp. Dessutom finns det cirka 4 000 personer som lever av att tigga. Så små grupper av människor som det här gäller är faktiskt ur social synpunkt helt försumbara. Att leva på de försäkringar vi infört för att slippa ha extremt fattiga personer i samhället är inte att tillhöra något trasproletariat. Begreppet saknar som jag ser det funktion i dagens samhälle . Att en mer än hundra år gammal skrift säger nåt om trasproletariat som verkar klokt gör det inte till en social verklighet i dagens Sverige. Vi saknar i praktiken det som kan kallas trasproletariat.

  • Olof Larsson

    Att, genom mer eller mindre välgenomtänkta statistiska urvalsgrupper, peka ut kollektiva grupper som mer kriminella än andra är problematiskt och kan lätt missuppfattas och slå fel. Historiskt är detta igen ny kunskap utan en vidöppen dörr att slå in. I invandrarfrågan är skadan uppenbar och en del av orsaken till dagens samhälls- och debattklimat, som skulle varit otänkbart endast för några få år sedan.

    Problemet med att peka ut grupper, och det gäller oavsett om gruppen är män, unga, invandrare eller arbetare, är att gruppen (som inte självklart är lättdefinierad och som vanligen innehåller betydande variationer) ställs i fokus istället för de bakomliggande orsakssamband. Bakomliggande orsakssamband i fallet invandrare finns främst i bristfällig integration med påföljande utanförskap och inte i att invandraren är invandrare. Endast en samhällsdebatt, som tar fasta på bakomliggande orsakssamband har förutsättningar att kunna föra något framåt.

  • Vi har olika uppfattning. Vi låter det vara så.