Brittiska kolonier – Gibraltar

Del 14 av 15 i serien Brittiska samväldet

Gibraltar är idag ett så kallat översjöiskt brittiskt territorium vilket i praktiken innebär en brittisk koloni. Invånarantalet är cirka 32 000 på en yta av 6,8 kvadratkilometer. Det är ett av världens mest tätbefolkade oråden. Officiellt är engelska men de flesta behärskar också spanska. Talspråket, Llanito, är dock en blandning mellan spanska och brittisk engelska med många ord från maltesiska, portugisiska, italienska och ladino (de sefardiska judarnas språk). Huvuddelen av befolkningen är katoliker. Geografiskt är det en del av den iberiska halvön och i norr gränsar området till Spanien. Spanien kräver överhöghet över området, men i folkomröstningar 1967 och 2002 har befolkningen avvisat en anslutning till Spanien.

1160 fick det område som idag är Gibraltar sin första permanenta befolkning då den almohadiske sultanen Abd al-Mu’min i Nordafrika byggde en borg och en bosättning. Därefter blev Gibraltar en del av det moriska riket med centrum i Granada i Spanien. Från 1200-talet var området omstritt av de spanska kungarna i Kastilien och härskarna i Granada. 1462 intogs det slutligen av det kastilianska kungadömet men återlämnades till en muslimsk härskare 6 år senare. Denne sålde år 1474 området till en grupp kristna konvertiter från judendomen. Dessa personer från Cordoba hade behov av skydd från de kastilianska (spanska) kungarna. 1501 kom Gibraltar återigen under spansk överhöghet.

Så förblev situationen intill 1704 då en brittisk-nederländsk flotta intog området för den österrikiske ärkehertigen Karls räkning som en del i dennes krig om den spanska kungatronen. Hans kampanj för den spansk tronen misslyckades och i freden i Utrecht 1713 gavs överhögheten över Gibraltar till britterna för att säkerställa att de slutade lägga sig i det spanska tronföljdskriget. 1727 föröskte Spanien dock erövra Gibraltar men misslyckades och åren 1779 till 1783 belägrades området i ett nytt försök från Spaniens sida att erövra det. Även det försöket misslyckades. Bibraltar kom därefter att utvecklas till en mycket viktig brittisk flottbas med stor betydelse för bl.a. Krimkriget. När Suezkanalen stod färdig ökade också Gibraltars strategiska betydelse kraftigt.

Under andra världskriget evakuerades den civila befolkningen på Gibraltar till London men även till Jamaica, Madeira och delar av Marocko.Området byggde ut till en kraftig fästning för att förhindra tyskarna från att erövra det.

På 1950-talet krävde spanjorerna under diktatorn Francos regim ånyo överhöghete över Gibraltar. Detta avvisades av britterna och 1967 hölls en folkomröstning som avvisade de spanska kraven. 1969 fick Gibraltar en ny konstitution. Spanien stängde gränserna och de öppnades inte helt förrän 1985 inför Spanien kommande EU-medlemsskap.

När Storbritannien gick med i EU år 1972 medförde det på grund av de avtal som fanns mellan Storbritannien och EU att Gibraltar också blev medlem i EU. Alla invånare i Gibraltara är exempelvis brittisk medborgare sen 1981. När sen Gibraltar blev ett översjöiskt territorium, dvs inte längre en del av Storbritannien, utan en koloni kvarstod medlemskapet i EU. Detta dock utan att invånarna fick rösta till EU-parlamentet. Efter många års kampanjer fick de dock den rätten år 2003 varefter deltog i EU-valet 2004. De röstar inte som eget land utan som en del av Storbritannien och har ingen egen EU-representation.

2002 hölls en ny omröstning om Gibraltars tillhörighet. 98% av väljarna avvisade spanska överhöghetskrav och det finns inga lokala partier som driver linjen att Gibraltar ska tillhöra Spanien.

Gibraltar har idag ett eget folkvalt parlament som utser en talman (som då inte är folkvald) men den 18:e medlemmen av parlamentet. Parlamentet utser också en regering på 10 personer. Statsöverhuvud är den brittiska monarken som representeras av en guvernör. Guvernören är ansvarig inför den brittiska regeringen för utrikespolitik, försvar, säkerhet och att Gibraltar styrs på ett demokratiskt vis.

Tidigare var den brittiska militären inklusive flottans varv det viktigaste för Gibraltars ekonomi och sysselsättning. Så är inte längre fallet. 1984 svarade militären för 60% av ekonomin men idag bara för 7%. Gibraltar är dock fortfarande en viktig militärbas, främst för den brittiska flottan. Ekonomiskt viktigast idag är dock rollen som finanscentrum och skatteparadis,. Banksektorn följs av internetspel på sajter som är registrerade i landet, bekvämlighetsflagg för rederier samt turism som de viktigaste inkomstkällorna.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

Series Navigation<< Australiska territorier – Jervis Bay TerritoryAntigua & Barbuda samt St. Kitts & Nevis >>
About these ads

  • Olof Larsson

    ”Gibraltar är dock fortfarande en viktig militärbas, främst för den brittiska flottan.”

    Besöker man Gibraltar ser man nästan ingen flottnärvaro. Den stationära närvaron består av ett par mindre patrullbåtar. Det gamla varvs- och basområdet är sålt och, tror jag, delvis utfyllt för att ge plats för byggnation. Skenet kan dock bedra, vikten som marin stödjepunkt består främst i att Gibraltar används för bunkring och visst underhåll av både amerikanska och brittiska atomubåtar.

    • Det ,må så vara. Men flottbas idag betyder inte närvaro av fartyg. Det betyder helt andra saker. Varvet är bort har jag förstått. Men det finns också andra saker som är viktiga. Bunkring är en sådan sak, men Gibraltar är också centrum för kommunikation och spaning. Det är också högkvarter för all brittiska militära enheter och operationer i Medelhavsområdet som jag förstått det rätt.

      • Olof Larsson

        ”Men flottbas idag betyder inte närvaro av fartyg. Det betyder helt andra saker.”

        Absolut och det är väl i proncip detta min kommentar, ”skenet kan bedra”, syftar på. Brittiska flottan är idag en spillra av vad den en gång var (ytflottan består av knappa 20 större ytfartyg med substantiell attackförmåga, några operativa hangarfartyg för stridsflyg finns inte förrän om något år). Denna ytflotta är därför knappast i behov av stora baser i världens alla hörn.

        Däremot legitimerar Storbritannien till stor del sin stormaktsställning (vetorätt i säkerhetsrådet) på sin nukleära förmåga vilken huvudsakligen implementeras genom Tridentsystemet på de fyra atomutbåtarna av Vanguard-klass. Minst en av dessa finns, såvitt jag förstår det, alltid på patrull någonstans i världshaven. Att i detta perspektiv globalt kunna upprätthålla basmöjligheter är vitalt och det är här jag tror Gibraltar – genom sitt läge – har sin militärstrategiska betydelse.

        Annars är det väl så att den största, och med tanke på Mellanösternsituationen den viktigaste, brittiska militära närvaron i Medelhavsområdet finns på Cypern, som lämpar sig väl som bas för flygoperationer i Syrien men det är en annan diskussion.