Sverigedemokrater är konservativa negativa gnällspikar

Sverigedemokraternas sympatisörer har lägre tillit till andra människor och en mer negativ människosyn än andra. SD:s tänkande återfinns också hos en del som röstar på S, M och KD – totalt cirka 30 procent av väljarna. Det visar en ny forskningsrapport i psykologi från Södertörns högskola.

Svenskar överlag har däremot en ganska stor tillit till andra människor och har en positiv människosyn, visar rapporten som handlar om hur värderingar, människosyn och andra psykologiska faktorer påverkar hur svenskar röstar.

Studien bygger på 1331 besvarade enkäter av totalt 4 000 som skickades till ett representativt urval svenskar våren 2015. Det råder god överensstämmelse mellan fördelningen av partisympatier i den här undersökningen och SCB:s partisympatiundersökning från maj 2015.

De som gjort undersökningen menar att den visar  att två partier sticker ut: SD-väljare har den mest negativa människosynen och deras svar i enkäten är tydligt mer till höger på den traditionella höger-vänster-skalan. Samtidigt har MP-väljare den mest positiva människosynen. SD-sympatisörer är mer socialt konservativa än andra och vill hålla på normer och traditioner. Jag tycker inte den visar på att MP sticker ut nämnvärt. Det enda som gör skillnad vad det gäller MP:s väljare är att de är yngre. Yngre människor har en mer positiv människosyn än de äldre. På samma sätt är det främst för att SD-väljare är äldre som de är mer konservativa och reaktionära.

Sympatisörerna till SD har också strängare krav än övriga på att man ska ha ett genuint svenskt ursprung i många avseenden för att ses som svensk. SD:s väljare tror även oftare att människor innerst inne är egoister och att det finns fler onda än goda människor. Det är tydligt att SD-väljare avviker kraftigt från den vanlige svensken när det gäller inställningen till andra människor, humanism och tillit. De är helt enkelt gnälliga, missnöjda, misantropiska antihumanister. Däremot avviker de förvånansvärt lite när det gäller grundvärderingar. I stort sett alla människor i Sverige delar samma grundvärderingar och skillnaderna är förvånansvärt små.

– Vår forskning visar att människosynen och basala värderingar har stor betydelse för hur folk röstar, säger projektledaren Maria Sandgren enligt ett pressmeddelande från Södertörns högskola. Människosynen och bristande tillit är det som mest skiljer SD-orienterade väljare från övriga partisympatisörer.

Gruppen övriga väljare (röstar på litet parti eller på inget parti) ligger enligt undersökningen ganska nära SD i sina åsikter, vilket också gäller en del S-, M- och KD-väljare. Dessa tre partier har alla, i likhet med SD, ett större stöd bland äldre. Det betyder att sammanlagt cirka 30 procent har tankemönster som liknar SD-väljarnas. Detta tankemönster återfinns främst bland äldre. De återstående 70 procenten av väljarna har tankemönster som tydligt kan kopplas till sympatier för rödgröna (32 %) eller allianspartier (38 %). Enligt undersökningen finns det alltså tre nästan jämnstora block när det gäller tankemönster bland svenska väljare. Att hela 30 procent enligt undersökningen har ett tankemönster som som liknar SD-väljarnas frå de som gjort underökningen att dra slutsatsen att det finns ytterligare ett antal människor som skulle kunna tänka sig att rösta på SD. Eftersom det handlar om äldre människor så finns det naturliga skäl till att det sannolikt inte kommer att bli så.

Rödgröna sympatisörer, särskilt MP-väljare, värderar enligt undersökningen humanism högre än vad borgerliga väljare gör. De ser positivt på människor och tror mer på att människor är goda. Vad det handlar om är att unga personer har en mer positiv människosyn. Borgerliga sympatisörer ser också positivt på människor och har politiska åsikter som ligger mer till höger. Att kunna styra sig själv och att njuta värderas högre av den här gruppen. Borgerliga väljare är enligt undersökningen i huvudsak medelålders och rikare än genomsnittet. De värderar helt enkelt det som de har möjlighet till. Pengar ger friheter. Arbete ger pengar. Medelåldern innebär arbete och mer välbetalt arbete än vad en ung person i allmänhet har.

– Den sociala bakgrunden spelar också en viss roll för hur folk röstar, men till skillnad mot vad många tror är den inte avgörande, säger Henry Montgomery, professor emeritus i psykologi, enligt pressmeddelandet.

Henry Montgomerys slutsats vekar lite märklig och faktisk ogenomtänkt. Det är ju faktiskt så att social bakgrund också påverkar de politiska värderingarna, människosynen och inställningen till lagar och annat. Det betyder att social bakgrund har större betydelse än vad undersökningen ger vid handen. Dessutom tycks det mig som om de som gjort undersökningen gjort urvalet av data och presentationen på sätt som strävar efter att bevisa något de från början förutsatt sig att bevisa. Att det finns tre olika grupperingar av åsikter i samhället som inte har någon koppling till social bakgrund. Men genom att de inte tar hänsyn till att social bakgrund påverkar åsikter och värderingar så blir resultatet tveksamt, eller i alla fall deras slutsatser tveksamma.

Att ta hänsyn till social bakgrund kan dessutom inte bara utgå från en individs utbildningsnivå eller egna yrke. Det måste också utgå från föräldrarnas utbildningsnivå och yrke. Klassbakgrunden helt enkelt. Det är ofta mer avgörande än den egna positionen i samhället. Bland de äldre människor som dominerar bland SD-väljarna är en mycket större grupp uppväxta under traditionella förhållanden på den svenska landsbygden än bland yngre människor. Det finns stor anledning att tro på att denna sociala bakgrund leder till en mer konservativ människosyn och en negativ syn på det avvikande och främmande.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , ,

About these ads