Jag skiter i om folk bär hijab, men kalla det inte radikalt

I motsats till de flesta av de unga människor i dagens Sverige som försvarar bärandet av hijab och ibland till och med anser att det är en motståndshandling har jag delvis vuxit upp i en social miljö där många kvinnor bar hijab. Det var vad vi idag skulle kunna kalla mainstream. Det var då ingen som såg de dåtida sjalarna som radikala symboler. De var tydliga konservativa symboler och de som bar dem var alltid mycket konservativa bakåtsträvare. Förutom att de bar hijab som täckte håret och kläder som innebar att bara händerna syntes var de också motståndare till kortspel, dans och allt annat som kunde tänkas vara roligt.

Så är det naturligtvis inte med dagens unga som vill böra hijab som en symbol för motståndet mot rasismen och de ”vitas” makt och privilegier. Men ändå kommer deras inställning att innebära att de indirekt ger stöd till reaktionära muslimska regimer i mellanöstern där hijab och andra täckande klädesplagg helt klart används för att förtrycka kvinnor. Länder där alla radikala människor kämpar för att det inte ska finnas påbud om att bära hijab eller andra täckande klädesplagg.

När jag var liten var hijab (sjal) en religiös symbol. De kvinnor som bar dem var starkt troende. Det är fortfarande en religiös symbol och det är orimligt att förneka det. Hijab och andra täckande kläder är en del av det paket som används för att förtrycka kvinnor i muslimska länder. Naturligtvis är det inte alltid så här i Sverige, men det förekommer säkert att män tvingar sina fruar och döttrar att bära hijab. Då blir klädesplagget också en symbol för förtryck i vårt land. Det innebär att det är mycket svårt, och faktiskt helt fel som jag ser det, att göra hijab till en symbol för motstånd och radikalitet. Att försöka göra det är att indirekt gynna förtryckarregimer i Mellanöstern och att hjälpa de män i Sverige som använder klädkoder för att förtrycka kvinnor.

Slutligen, det kan tycks underligt att jag växt upp i en kultur där hijab var ett standardplagg. Jag heter ju Anders Svensson och är uppvuxen i södra Bohuslän. Men det är bara människor utan kännedom om Bohusläns historia som tycker det är konstigt. Alla bohuslänningar i min ålder vet vad jag pratar om och har upplevt samma sak. Bruket av täckande kläder var då en kristen sedvänja bland extrema kristna som kallas schartauaner (de finns än idag i många delar av Bohuslän). Bruket av täckande kläder försvann med det moderna och mer jämställda samhället. Det försvann tack vare feminismen på 1970-talet. Förhoppningsvis kommer dagens reaktionära muslimer som förordar hijab också att förlora kampen. Förhoppningsvis försvinner också dagens bärande av hijab.  Men det kräver förstås att folk som anser sig vara vänster och feminister inte förordar hijab och inte ser hijab som nåt radikalt.

Folk får gärna bära hijab, men kalla det inte radikalt. Jag är mer på den linje Lars Åberg företräder i en debatt i GP än på hans debattmotståndares linje. Men jag är mot all typer av förbud mot vad som får bäras i form av klädesplagg. Men hijab är inte en radikal symbol och inte antirasism.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

About these ads