Finska och arabiska – de vanligaste främmande språken i Sverige

I Sverige finns det idag omkring 150 – 200 främmande språk. Finska var år 2012 fortfarande det vanligaste modersmålet vid sidan av svenska med sina 175 000 talare (om vi lägger till meänkieli eller tornedalsfinska blir det 200 000), men kanske har arabiska nu blivit vanligare (2012 var det 155 000 som talade arabiska). Många som inte har arabiska som modersmål kan dessutom också tala arabiska. Det gäller exempelvis en del somalier, många syrianer/assyrier, berber från Nordafrika och en del kurder. Det finns också en hel del personer som pratar finska vid sidan av svenskan. En hel del kurder kan också turkiska medan andra kan persiska.

Näst efter arabiska och finska följer serbokroatiska (eller bosniska/kroatiska/serbiska) med 130 000 talare, kurdiska (82 000), polska (76 000), spanska (75 000), persiska (74 000) och tyska (72 000). Andra skandinaviska språk talas av cirka 110 000 personer sammanlagt. 52 000 personer beräknas tala arameiska (det språk assyrier/syrianer talar), 45 000 turkiska, 54 000 har engelska som modersmål (men många fler kan ju tala engelska), 53 000 somaliska, 39 000 albanska, 30 000 thai, 29 000 ryska och 24 000 ungerska.

Sveriges största språk

Albanska pratas främst av människor från Albanien, Kosovo och Makedonien, ungerska av personer från Ungern, Serbien, Kroatien och Rumänien, kurdiska av människor med ursprung i Turkiet, Irak, Iran och Syrien, arameiska av folk från Turkiet, Irak, Syrien och Libanon, arabiska av personer med ursprung i en mängd olika länder I Mellanöstern och Nordafrika, spanska av latinamerikaner och spanjorer, ryska av personer från Ryssland, Ukraina och Baltikum, tyska av personer med ursprung i bl.a. Tyskland, Schweiz, Österrike, Ungern och Rumänien och somaliska av personer från Somalia och Etiopien.

Serbokroatiska talas av personer från Kroatien, Serbien, Bosnien, Montenegro, Slovenien (de flesta från Slovenien talar dock slovenska) och Makedonien (de flesta från Makedonien har makedonska som modersmål).

Turkiska som modersmål återfinns främst hos folk från Turkiet men förekommer också bland människor från sydligare delar av det forna Jugoslavien, Bulgarien och Rumänien samt i form av varianten turkmenska från Irak, Iran och flera delar av det forna Sovjetunionen.

Från Iran kommer folk som talar persiska, kurdiska, azeri eller baluchi, från Afghanistan tadzjikiska, uzbekiska, pashto, hazariska med mera. Tadzjikiska är en variant av persiska.

Från Finland kommer personer som pratar finska eller svenska.

Från Turkiet härstammar personer med turkiska, kurdiska, arabiska, arameiska eller armeniska som modersmål, från Irak personer som talar arabiska, arameiska, turkiska, armeniska eller kurdiska, från Syrien de som talar arabiska, arameiska, kurdiska, turkiska, armeniska eller grekiska och från Libanon personer som talar arabiska, armeniska eller arameiska. Personer från Algeriet och Marocko pratar arabiska eller nåt berbiskt språk.

Människor från Makedonien kan ha makedonska, albanska, bulgariska, serbokroatiska eller grekiska som modersmål medan personer från Kosovo kan vara albansktalande eller tala serbokroatiska. Från Serbien och Kroatien kommer folk som har serbokroatiska, ungerska, rumänska, rutenska (ukrainska) eller tyska som modersmål. De som är från Rumänien kan tala rumänska, tyska, ungerska eller rutenska och de från Ungern ungerska, tyska eller rutenska,

Romani talas i en mängd varianter av folk från Rumänien, Serbien, Kroatien, Makedonien, Bulgarien, Kosovo, Montenegro, Slovenien, Ungern, Slovakien, Tjeckien, Polen, Frankrike och många andra länder. En del romer från Frankrike talar i första hand spanska medan romer från Finland pratar finska.

Det talas minst 3, sannolikt fler kinesiska språk i Sverige. Kantonesiska är det vanligaste med 20 000 talare. Två andra vanliga är hakka och mandarin. Indier i Sverige talar språk som punjabi, hindi, gujarati, malayalam, kannada, tamil, bengali med flera.

Arabiska utgör ett separat problem. En marockan och en irakier talar inte samma språk och kan inte förstå varandra om de inte förändrar sitt vardagliga talspråk. Så frågan är om det inte borde redovisas flera olika arabiska språk.

Ursprungsland säger ofta inte så mycket om vilket språk en person talar och det språk en person talar säger inte alltid nåt om ursprungslandet.

Sveriges språk i siffrorSiffror från 2006 finns att tillgår i en akademisk rapport från 2009 skriven av Mikael Parkvall. Siffrorna ovan från 2012 är hämtade från en artikel i Forskning & Framsteg som bygger på Mikael Parkvalls bok Sveriges språk i siffror.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Köp boken Sveriges språk i siffror från Adlibris

Köp boken Sveriges språk i siffror från Bokus

About these ads