Svenskars ensamhet är en myt

Det finns en stark myt om att svenskar är ensamma. Filmen Swedish Theory of Love försöker slå mynt av det. Problemet är att det inte är sant. Utan just en myt. Svenskar är bland de minst ensamma människorna på jordklotet.

Enligt undersökningen World Values Survey värdars vänner mycket högt i Sverige. 68% menar att vänner är mycket viktiga som en del av livet. Motsvarande siffror är 51% i Tyskland, 38% i Polen och 54% i USA.

Enligt Eurostats Quality of Life-index så är svenskar mycket nöjda med sina relationer. Svenskar rankar dem i genomsnitt till 8,3 på en tiogradig skala, vilket är högre än EU-snittet på 7,8 och nästan högst inom EU (Irland har högsta värdet, 8,6). Även när det gäller att ha någon de kan lita på närde behöver hjälp ligger människor i Sverige högt, 97% uppger att de har en sådan person. Snittet i EU-länderna är 93%.

Mäts andelen människor som har kontakt med vänner mer sällan än en gång i månaden så hamnar Sverige på en mycket låg nivå, 5%. I merparten av EU:s länder är nivån på över 10% och snittet är 13%.

Inte heller svenska tonåringar är ensamma. 6% av pojkarna och 14% av flickorna känner sig ensamma ofta eller mycket ofta. I USA är motsvarande siffror 15 respektive 19%.

SOM-institutet undersöker också ensamhet. Enligt deras undersökning rapporterar 5% av svenskarna ensamhetskänslor. I Europa handlar det i snitt om 10%.

Svenskar är inte ensamma. The Swedish Theory of Love bygger på en felaktig premiss och försöker föreslå lösningar på ett problem som inte finns. Det är kanske därför förslag till lösningar verkar så flummiga, bisarra och verklighetsfrämmande i filmen.

Skrivet med hjälp av en artikel i tidningen Forskning & Framsteg.

Anders Svensson

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

About these ads