Familjeplanering viktig även på 1800-talet

Kring sekelskiftet 1900 minskade födelsetalen i Sverige och familjer med två till tre barn blev det nya idealet. Men även dessförinnan kunde den typiska barnaskarans storlek variera, visar en ny avhandling i historia från Göteborgs universitet.

Johannes Daun har studerat familjer i 1800- och 1900-talets Borås, en utpräglad textilindustristad som växte mycket kraftigt från och med 1800-talets slut. Men resultaten kan tolkas i ett bredare stadshistoriskt perspektiv.

– Vid slutet av 1800-talet skaffade familjerna i Borås ovanligt många barn – en tydlig skillnad mot hur det varit i staden före industrialiseringen. När omvandlingen till moderna, mindre familjer sedan ägde rum skedde alltså nedgången från en tillfällig och mycket hög nivå, säger Johannes Daun i ett pressmeddelande från Göteborgs Universitet.

Övergången till små barnaskaror skedde enligt Dauns avhandling inom loppet av en generation, vid 1900-talets början. Men mönstren som rådde tidigare var minst sagt föränderliga.

Familjestorlekarna varierade mycket

Det är sedan tidigare känt att par även förr i världen begränsade hur många barn som föddes. Genom att ha sex på sätt som sällan ledde till graviditet, eller helt enkelt vara avhållsamma, kunde paren minska barnantalet. Därför kunde den typiska familjestorleken variera mycket mellan olika grupper och tidsperioder, i takt med samhällets förändring.

– I och med industrialiseringen, som innebar nya möjligheter att finna arbete och förhöjd levnadsstandard, ökade familjestorleken under 1800-talet. Över hundraårsperioden cirka 1830–1930 kan man därför se en pendelrörelse, då familjerna gick från att ha relativt få barn, till att skaffa ovanligt många, och sedan åter skaffa få barn.

I avhandlingen undersöks även migrationen till staden och möjligheterna att finna arbete, förekomsten av barnarbete samt de kostnader en barnfamilj hade. Exempelvis studeras textilarbetares hushållsräkenskaper från 1890-talet och nedtecknade folk- och arbetarminnen.

Inflyttade familjer hade flest barn

– Vid 1800-talets slut var mer än 80 procent av Borås vuxna befolkning inflyttad, mestadels från orter i närområdet. De familjer som skaffade allra flest barn vid 1800-talets slut var de mest utsatta arbetargrupperna, som hade flyttat till Borås från den kringliggande Sjuhäradsbygden – det vill säga de familjer som minst borde ha haft råd att ta hand om en stor barnaskara.

Studien ger ett socialhistoriskt perspektiv på stadsfamiljernas stora föränderlighet, som kan påvisas tack vare att Borås undersöks över en hundraårsperiod, då den svenska staden förändrades i grunden.

Familjeplanering inget modernt fenomen

Avhandlingens resultat bör ha stor relevans för till exempel släktforskare, lokalhistoriker, författare och alla andra som även utanför den akademiska världen som intresserar sig för industrialiseringsepokens familjehistoria.

– Det finns en utbredd idé om att familjeplanering är något som bara hör till det moderna samhället och att hur många barn en kvinna förr i tiden födde närmast var en fråga om ”naturens gränser”.

Men de stora skillnader i barnafödandets mönster som visas i avhandlingen pekar på en annan bild.

– Stora barnaskaror hade en socioekonomiskt viktig funktion för familjerna, till exempel genom barnarbete. Familjeplanering spelade en viktig roll även för 1800-talets familjer, säger Johannes Daun.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

About these ads