Krisande höger med kurs mot katastrofen

Dagens Nyheters tidigare chefredaktör Hans Bergström gjorde alltid ett stort nummer av sin liberalt rakryggade hållning till försvar för det fria ordet. I det omfattande avslöjande som Aftonbladet gjorde i veckan visade det sig emellertid att Bergström var tänkt som galjonsfigur i Sverigedemokraternas havererade satsning på att grunda en dagstidning och att Bergström, som på nollnolltalet vägrade SD annonsplats, själv inte var främmande för sällskapet.

I brev till Sverigedemokraterna från så sent som 2014 uppmanade han, i entusiastiska ordalag, tvärtom partiet att fälla den socialdemokratiska regeringen. Ännu en högerman har visat vad han går för.

Fallet Bergström pekar på två saker. Dels att Sverigedemokraterna satsar hårt på att skapa ett medieklimat som speglar deras världsbild. (Strikt sett pekar det på hur grundligt de gått i skolan hos den gramscianskt inspirerade Nya högern, men det är en annan historia). Dels att den föregivet städade borgerligheten är helt genomsyrad av individer och grupper som låter klassintresset gå före varje liberalt honnörsord – och som går i säng med vilka politiska krafter som helst som kan garantera ekonomisk högerkurs.

Sverigedemokraternas mediala storsatsningar, vilkas dyra misslyckanden Aftonbladet nu kartlagt, har visat sig överflödiga. Partiet har lyckats förskjuta hela det borgerliga offentliga samtalet i alla fall. Bergström är nämligen inget undantag. Hörde ni den om vänsterpartisten som fick ta time out efter formuleringen om att svenska förorter blivit kalifat för reaktionär islamism?

Det möttes inte oväntat av upprördhet från många inom vänstern – men samtidigt så skrivs exakt samma sak ett par gånger i veckan på borgerliga ledarsidor och då med en betydligt mer slipad agenda. Den som läser de borgerliga ledarsidorna i Göteborg-Posten eller Svenska Dagbladet ges intrycket av att den sverigedemokratiska skräckpropaganda redan är besannad. Svenskt Näringsliv skulle välkomna en brunblå allians redan idag.

Det är en politisk kantring som framstår som ytterst illvillig, men den är ett utslag av borgerlighetens kris. Den nästan åttaåriga period då Alliansregeringen lyckades sälja in sin strukturomvandling med ett mänskligt ansikte är fullständigt förbi. Istället står högern spagat mellan värdeliberaler och reaktionärer. För dagstidningar med svikande siffror är högerpopulism ett sätt att jaga snabba klick, men det avhjälper inte krisen. Det borgerliga blocket är idémässigt slutkört och det är inget som löses genom att försöka håva in lite sverigedemokrater. Enda trösten för borgarna är att det andra blocket befinner sig i en minst lika djup kris.

Rasmus Fleischer resonerar i Expressen att Aftonbladet snarast skulle bidra till att stärka Sverigedemokraternas trovärdighet genom att avslöja partiets kopplingar till etablissemanget. Det går förstås också att göra motsatt analys och hävda att SD därmed begraver sin roll som ”enda oppositionspartiet”, men detta är förlorarens spekulationer, för en vänster som förpassat sig till kommentatorbåset.

Om det är något som historien lärt oss så är det att den vulgära högern kan avslöja sig hur mycket som helst och ändå förändra det politiska landskapet i grunden. Den nuvarande politiska utvecklingen har endast en slutstation och den är Katastrofen.

Den enda kraften som kan utgöra ett alternativ är en revitaliserad folk- och vänsterrörelse. Första steget är att inse uppgiften.

Ursprungligen en ledare i Internationalen.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

About these ads

  • Sebbe Persson

    ”Den nästan åttaåriga period då Alliansregeringen lyckades sälja in sin strukturomvandling med ett mänskligt ansikte är fullständigt förbi.”

    Önsketänkande! Strukturomvandlingen är på inget sätt förbi utan den konsolideras benäget av nuvarande regering. Under ett helt år administrerade man till och med Alliansens budget. Samtidigt kan Alliansen sitta på läktaren och se hur den bräckliga och idémässigt fullständigt disparata regeringskonstellationen steg för steg regerar sig sönder och samman. Tro inte att Alliansen är slagen, att underskatta en fiende genom lite ”svulstig” retorik leder är farligt. Det mesta talar för att 2018 bli året då nästa Alliansregering träder till och då moderaterna blir största partiet medan socialdemokraterna för lång tid kommer att plågas av interna konvulsioner och försöka förstå varför det gick så snett.

    ”Den enda kraften som kan utgöra ett alternativ är en revitaliserad folk- och vänsterrörelse. Första steget är att inse uppgiften.”

    Så sant men just att ”inse uppgiften” är något vänstern varit notoriskt dålig på att göra. Antingen försöker man ge sig in i realpolitiskt förhandlande med en i allt väsentligt socialliberal regering, som vänsterpartiet gör, eller sitter man fast i den realsocialistiska och gammalkommunistiska fällan, där huvuddelen av den vänsterspillra, som inte attraheras av vänsterpartiet finns. Det ”revitaliserande” är mycket svårt att se.

    • Bar att du är överens om problemen. Den som skrivit ledaren verkar inte överens med dig om svårigheterna att göra nåt åt saken, men jag är på den punkten överens med dig.