Ekonomisk krasch för familjen Hjörnes imperium

Familjen Hjörnes ägarbolag Stampen försökte under en lång rad expandera genom köp. Tidning efter tidning köptes och snart var Stampen och familjen Hjörne Sveriges näst största tidningsägare efter Bonniers. Koncernen expanderade också på Internet genom uppköp av olika verksamheter.

Problemet var dock att många affärer var dåliga, bolagen gick med förluster, lånen för köpen blev för dyra och Stampen fick ekonomiska problem. Ansvariga för inriktningen på en lånefinansierad expansion var Stampens dåvarande VD Tomas Brunegård och huvudägaren Peter Hjörne. Finanskrisen slog hårt mot tidningen, det är svårt att tjäna pengar på internet och annonseringen i papperstidningar minskar. Nu är företaget nära konkurs och har begärt rekonstruktion. Valspråket ”den som gapar efter mycket, mister ofta hela stycket” tycks ha besannats.

De senaste åren har koncernen dock sålt av många verksamheter igen och går just nu med ekonomiskt överskott. Det blir därför ingen konkurs. En hel del av försäljningarna har inneburit sämre betalt för bolagen och verksamheterna än vad Stampen gav när de köpte dem. Den gamla skuldbördan är därför fortfarande så stor att företaget inte klarar av att betala sina skulder till bankerna och Skatteverket. Därför har företaget begärt rekonstruktion. Det är mcyket ovanligt att tidingskoncerner hamnar i denna situation.

Noterbart är dock att företagets paradtidning, Göteborgs-Posten, går ekonomiskt mycket bra.

Slutet kan bli att familjen Hjörne mister makten över den tidning de ägt i tre generationer. För den som tänker satsa pengar i företaget för att rädda det vill säkert ha ett visst inflytande också. Och ingen går in med kapital i Stampen utan att den vinstgivande Göteborgs-Posten ingår. Tidningslordernas tid i Göteborg kanske är över till slut.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

About these ads

  • Sebbe Persson

    ”Tidningslordernas tid i Göteborg kanske är över till slut.”

    Om nu inte en lord ersätts av en annan…

    • Det är en referens till Anders Harnings bok Tidningslorden (det vet du säkert) som handlar om familjen Hjörnes grepp över media i Göteborg och deras nära släktskap med Engellau/Gyllenhammar som styrde det största företaget. I medievärlden är det ju vanligt att stiftelser tar över. De flesta tidningar ägs idag av stiftelser. SÅ det kanske inte blir några tidningslorder.

      • Sebbe Persson

        ”I medievärlden är det ju vanligt att stiftelser tar över. De flesta tidningar ägs idag av stiftelser. SÅ det kanske inte blir några tidningslorder.”

        Jodå, förstår hur du resonerar men jag ser det i en lite vidare mening. Bakom stiftelser finns ofta mäktiga grupperingar. Stiftelseformen erbjuder ett sätt att utöva makt utan direkt ägande. Priset är att man avsäger sig den direkta avkastningen och ibland också möjligheten att avyttra vissa tillgångar. Rent faktiskt och i vidare mening kan stiftelsen – utifrån maktperspektivet – bli en ny ”lord”, d.v.s. att inte särskilt mycket förändras i sak.

        • Jag håller med dig. Men det blir liksom inte samma ärftlighet i stiftelser om det inte är så stadgat (vilket det inte är i de flesta, markanta undantag är ju bl.a. Wallenbergsstiftelserna).

  • Pingback: Stampenkrisen speglar samhällsordningen | Svensson()